Viktökning börjar vanligen i 3-4 års ålder och blir bestående för resten av livet hos 70-80 % av de som blivit överviktiga.
Fetma medför medicinska effekter bl.a. i form av ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, ledvärk och diabetes vilket i sin tur kan minska livslängd och livskvalité.
Idag är ungefär 15-20 % av svenska skolbarn överviktiga och 3-5 % är feta och ökningen fortsätter. Orsaken till den tilltagande övervikten är ändrade kostvanor, mindre motion och sämre sömnvanor.
Barn behöver sällan gå ned i vikt.
Om viktökningen bromsas så kan barnet bli normalviktigt när det sedan växer på längden.
Ju tidigare förbättringar i kost- och motionsvanor införs desto bättre blir effekten. Efter det att barnet har växt färdigt fordras mycket stora ansträngningar för att åstadkomma en permanent viktminskning. Förebyggande insatser är därför viktiga.
Man skiljer definitionsmässigt på övervikt, vilket är en risk för att på sikt utveckla sjukdom (iso-BMI >25) och på fetma, vilket räknas som en sjukdom, eftersom effekter kan påvisas på blodsocker, blodtryck och blodfetter(iso-BMI>30).
Skolan skall underlätta och stimulera goda livsstilsvanor.
Skolhälsovården följer elevernas längd och vikt (i förskoleklass, åk 2, 4, 6, 8 och i gymnasieskolans åk 1). Om eleven visar tecken på alltför kraftig viktuppgång kontaktas föräldrarna för information, läkarbesök och uppföljande besök.
Familjen kan vara extra noggrann med
För ytterligare information kontakta din skolsköterska eller läs mer på Örebro Universitet, Nationellt Centrum För Främjande av god hälsa hos barn och ungdom, www.oru.se/NCFF
