Utvärdering 09-10

 
Utvärdering (sjätte året 09/10)
 
Projekt: Skriva sig till läsning med dator — utan penna
 
Enhet: Kungsgårdens skola
 
Elevgrupp: åk 1, 22 elever
Ansvariga:    Speciallärare Mona Wiklander
klasslärare Katrin Kugge, Britt- Mari Edvardsson,
                                           

Elever skriver sig till läsning och läslust!

  
Vad har vi gjort?
Eleverna arbetar två och två. De har lärt sig att använda tangentbordet och att träna fingersättning genom att ha båda händerna på tangentbordet. Vi har börjat med det enklaste, att hitta bokstäverna i sina namn. Sedan har de fått rubriker att skriva kring, t.ex. jag själv, min familj, mitt favoritdjur. De har även fått skriva helt fritt. Alla skriver efter egen förmåga. Texterna får naturligtvis mycket stor spännvidd. En naturlig individualisering! Texterna används även som hemläxa.
 
Eleverna arbetar varje dag vid datorerna. Det har varit en stor produktion av böcker, sagor och egna berättelser med mycket varierat innehåll. Flera elever har upptäckt att de verkligen kan skriva en egen bok eller saga. Böckerna har använts till utlåning inom klassen. Eleverna illustrerar med egna bilder men de kan också välja att hämta bilder på Internet. Vissa elever kan hämta faktatext på Internet eller fakta från någon bok. De tränar att formulera egna meningar från texten som de läst eller fått uppläst. När de gått igenom grunderna i skrivandet och kan producera lite mer text så utgår skrivandet ofta från en skapande uppgift. Den ger barnen inspiration till fritt skrivande.
Innan eleverna börjar ettan så testas de i fonologisk medvetenhet och hörförståelse genom Provia. Utifrån resultatet så får eleverna individanpassade övningar i Lexia som de har tränar på varje dag. Eleverna läser alltid in den första boken som de skriver. De gör sedan inläsningar några gånger under året för att kunna följa sin egen läsutveckling. Eleverna har även gjort en egen Power Point presentation med inläsning av de faktatexter om djur texter som de producerat.

 
Resultat
Eleverna har själva lärt sig att ljuda sig till läsning. Det började redan på ett tidigt stadium vid skrivandet. Ljudandet har sedan övergått till flytande läsning för de flesta. När någon fortfarande behöver ljuda så har de en fantastisk teknik.
I början var det kortare texter för vissa elever men under vårterminen skriver alla eleverna egna texter och sagor med stor glädje och entusiasm. Flödet kan man inte ta miste på eftersom texterna och sagorna blir så långa, så många och innehållsrika. Det vi märker är att eleverna har mycket lätt uttrycka sig i skrift och blir vana att skriva både fritt och faktatexter. De har en otrolig fantasi i sina texter. En annan anmärkningsvärd upptäckt är att ljudning och bokstavsinlärning kommer under skrivprocessen utan speciell träning! Läs elevernas arbeten på hemsidan!
 
Alla elever skriver olika långa berättelser och sagor. Glädjen i arbetet går inte att ta miste på. Eftersom de arbetar tillsammans, två och två, ger de varandra hela tiden nya impulser till fortsatt skrivning. Vi har sett en utveckling mot att vilja arbeta individuellt. De har blivit självständiga och märker att de vill och kan skapa på egen hand. Fortfarande tar eleverna egna initiativ att arbeta tillsammans. De hjälper gärna varandra när de stöter på svårigheter. En positiv del är att de lär sig att samarbeta. Eleverna får varje dag en "språkdusch" genom detta arbetssätt. Hela tiden så är det en dialog runt språket genom att eleven läser texten och vi pratar om ordens betydelse och texten de skrivit. Eleverna rättar alltid sin text tillsammans med en vuxen innan de skriver ut.
Förmågan att formulera sig i fullständiga meningar är på en hög nivå.
En annan positiv effekt är att eleverna samarbetar på ett naturligt sätt och det ger effekt även i andra klassrumssituationer. Samarbetar, hjälper varandra och tar hänsyn.
Alla får chans att lyckas genom att de får verktyg för lärandet. Alla använder ljudande tangentbord och talsyntes. Eleven hör ljudet när den trycker på tangenten, ser den på skärmen får direkt respons att det var rätt bokstav. Talsyntesen läser upp ordet, sedan meningen och texten. De lär sig att korrigera sin egen text.
Alla elever kan lyckas utifrån sina förutsättningar.
Detta arbetssätt minimerar läs— och skrivsvårigheter!
Vi kan se att eleverna har väldigt bra resultat på nationella proven både i åk 3 och åk 5.
"Som grädde på moset" så har handskrivningen kommit i ett mycket tidigare skede än vi hade förväntat oss. Handstilen blir vacker och ren trots att de inte fått någon bokstavsträning. Viktigt att man korrigerar när eleven börjar använda pennan för att skriva.  Vi vet att handens motorisk ofta inte är utvecklad för skrivande när man är liten och att handstilen blir bättre för de elever som använder dator istället för penna. Vi kunde inte tro att resultatet skulle bli så slående!
 
Hur gick vi vidare?

 
Vi fortsatte naturligtvis att låta våra elever som började tvåan att utveckla sitt skrivande på datorn parallellt med att skriva för hand. Vi har sett samma positiva utveckling på årets ettor som vi sett under föregående år. Eleverna behöver stöttning och korrigering under processen. Om man på detta sätt guidar dem vidare så blir handstilen mycket vacker.
De barn som går i 6-års grupp har haft talsyntes och ljuda på sina datorer för att få förstärkning och för att de ska höra att de skriver rätt. De har även arbetat med programmet " ABC på PC där de tränat fingersättning och bokstavsljuden.
Det gör att eleverna är mer förberedda när de börjar år 1.

 
Hur går vi vidare?
Vi fortsätter med detta arbetssätt eftersom det ger så många positiva effekter för både elever och lärare.  Ett beslut som vi har tagit på Kungsgårdens skola. Vi ser också till att det blir en röd tråd genom alla årskurser genom att eleverna får fortsätta utveckla skrivandet med hjälp av datorn. Då är det viktigt att eleverna använder de alternativa verktyg som finns på alla datorer i kommunens skolor. Genom att använda talsyntes och rättstavningsprogram tränar eleven sig att korrigera sin egen text och förbättrar då sina språkkunskaper.
 
 
Varför vill vi skriva oss till läsning?
 
 
Barns motoriska förutsättning för att skriva för hand när man är liten visar att många barn har svårigheter att forma bokstäver 
 
Individualisering, alla får lyckas
 
Handstilen blir vackrare 
 
Ljudning och bokstavsinlärning kommer under skrivprocessen utan speciell träning
 
Klasslärare ser att elever som arbetat med att skriva sig till läsning har bättre skriv- och läsfärdighet än de elever som haft traditionell bokstavsinlärning
 
Eleverna har mycket lättare att uttrycka sig i skrift och blir vana att skriva både fritt och faktatexter 
 
Mycket bra resultat på nationella proven i svenska
 
Hela tiden dialog om språket
 
Minimerar läs och skrivsvårigheter
 
Minskat behov av stödinsatser
 
Digitalt kompetens
 
 
Kungsgården 100613
Mona Wiklander                                       
mona.wiklander@utb.sandviken.se

Britt-Marie Edvardsson       
britt-marie.edvardsson@utb.sandviken.se

Katrin Kugge                                                      
katrin.kugge@utb.sandviken.se