Eleverna skriver sig till läsning och läslust!

·        Att kunna skriva sig till bokstavsinlärning

·        Att kunna skriva enkla ord och meningar

·        Att utveckla skrivandet till enkla berättelser

·        Att genom skrivandet få upp läsförmågan och läslusten

·        Att kunna illustrera sina arbeten med olika typer av bilder
 
Metod:
Eleverna arbetar varje dag två och två vid sina bärbara eller stationära datorer. De kan då stimulera varandra till olika övningar. På ett lekfullt sätt får de lära sig känna igen bokstäverna för att sedan kunna använda dem i sin skrivning och läsning.
Vi har datorerna, på en gemensam arbetsyta, som är anslutna till Novell och intranätet. Vi har även en printskrivare och en scanner. Eleverna sparar allt de skriver på sin egen hemmakatalog som finns på kommunens nätverk. Alla elever har egen mail.

 
Vad har vi gjort?
Eleverna arbetar två och två. De har lärt sig att använda tangentbordet och att träna fingersättning genom att ha båda händerna på tangentbordet. Vi har börjat med det enklaste, att hitta bokstäverna i sina egna namn. Sedan har de fått rubriker att skriva kring, t.ex. jag själv, min familj, mitt favoritdjur. De har även fått skriva helt fritt. Alla skriver efter egen förmåga. Texterna får naturligtvis mycket stor spännvidd. En naturlig individualisering!
 
 
När vi nu läser målen som vi utformade vid projektets början finner vi att eleverna utvecklats långt mer än vi kunde tänka oss.
Eleverna fortsatte att arbeta vid datorerna varje dag. Det har varit en stor produktion av böcker med mycket varierat innehåll. Flera elever har upptäckt att de verkligen kan skriva en egen bok. Böckerna har använts till utlåning inom klassen. Eleverna illustrerar med egna bilder men kan också välja att hämta en bild på Internet. Vissa elever kan även hämta faktatext på Internet. Eleverna har även haft individanpassade övningar på Lexia som de har tränat varje dag.

 
Resultat
Alla elever skriver olika långa berättelser. Glädjen i arbetet går inte att ta miste på. Eftersom de arbetar tillsammans, två och två, ger de varandra hela tiden nya impulser till fortsatt skrivning. Vi har sett en utveckling mot att vilja arbeta individuellt. De har blivit självständiga och märker att de vill och kan skapa på egen hand. Fortfarande tar eleverna egna initiativ att arbeta tillsammans. De hjälper gärna varandra när de stöter på svårigheter. En naturlig del i denna arbetsform är att samarbeta.
Förmågan att formulera sig i fullständiga meningar är på en hög nivå.
De har själva lärt sig att ljuda sig till läsning. Det började redan på ett tidigt stadium vid skrivandet. Ljudandet har sedan övergått till flytande läsning för de flesta. När någon fortfarande behöver ljuda så har de en fantastisk teknik.
"Som grädde på moset" så har handskrivningen kommit i ett mycket tidigare skede än vi hade förväntat oss. Handstilen är vacker och ren trots att de inte fått någon bokstavsträning. ( se elevarbete)
Enligt Arne Trageton säger forskningen att handstilen blir bättre för de elever som arbetar den modellen. Vi kunde inte tro att resultatet skulle bli så slående!
 
Hur gick vi vidare?

 
Vi fortsatte naturligtvis att låta våra elever som började tvåan att utveckla sitt skrivande på datorn parallellt med att skriva för hand. Vi har sett samma positiva utveckling på ettorna som vi såg under första året. Det mest överraskade är att när vissa elever i slutet av ettan vill börja skriva för hand så finns bokstavsformerna färdiga och handskriften fungerar. Eleverna behöver stöttning och korrigering under processen. Om man på detta sätt guidar dem vidare så blir handstilen mycket vacker. Det vi märker är att eleverna har mycket lätt uttrycka sig i skrift och blir vana att skriva både fritt och faktatexter.  En annan anmärkningsvärd upptäckt är att ljudning och bokstavsinlärning kommer under skrivprocessen utan speciell träning.
I början var det böcker med korta texter men under senare delen av vårterminen skriver eleverna egna sagor med stor glädje och entusiasm. Flödet kan man inte ta miste på eftersom sagorna blir så långa, så många och innehållsrika. Läs elevernas arbeten på hemsidan!
En annan positiv effekt är att eleverna samarbetar på ett naturligt sätt och det ger effekt även i andra klassrumssituationer. Samarbetar, hjälper varandra och tar hänsyn.

 
Hur går vi vidare?
Vi kommer naturligtvis att fortsätta med detta arbetssätt i åk 1 och 2 eftersom det ger så många positiva effekter för både elever och lärare. Klasslärare i åk 3 och 4 ser att dessa elevers skriv- och läsfärdighet är bättre än tidigare år.

 
Kungsgården 2007-08-14
Mona Wiklander
Ingegärd Stadell
Margareta Wadin