Leif Janssons blogg

Om Sandvikens kommuns lokala insatser i samband med lågkonjunkturen

Den internationella lågkonjunkturen, förstärkt av den globala finanskrisen, har resulterat i stora varsel om personalminskningar inom den exportbaserade industrin. I Sandviken har Sandvik AB varslat om bemanningsminskningar på 900 personer, och situationen med snabbt minskade orderingångar påverkar nu också fler företag inom kommunen.
 
Kommunledningen har utsett en operativt ansvarig person, Tillväxtförvaltningens chef Leif Jansson, för att mobilisera kommunens egna resurser och samordna dessa med andra aktörer för att skapa största möjliga kraft i de konjunkturinsatser som kommer att krävas. Under denna blogg berättar den lokale samordnaren kort om vad som händer och vad som är på gång.

Prenumerera på inlägg

Detta börjar med den regionala lägesrapporten för vecka 20

Bloggfil vecka 26 - 2010-07-02 (word, 1 MB)

Vecka 26 - 2010-07-02

Regional lägesrapport vekca 26

Vecka 25 - 2010-06-24

Regional lägesrapport vecka 25

Vecka 24 - 2010-06-18

Regional lägesrapport vecka 24

Vecka 23 - 2010-06-11

Regional lägesrapport vecka 23

Vecka 22 - 2010-06-04

Regional lägesrapport vecka 22

Vecka 21 - 2010-05-28

Regional lägesrapport vecka 21

Vecka 20 - 2010-05-21

Regional lägesrapport vecka 20

Vecka 18 — 2010-05-07

Veckans data i diagram och tabeller

Detaljhandelns försäljning, mars 2010

Försäljningen i detaljhandeln ökade i mars

Omsättningsutveckling inom detaljhandeln mars 2009 — mars 2010
Förändring i procent jämfört med samma månad föregående år.

HUI kommenterar:

Kraftigast är ökningen inom dagligvaruhandeln, eftersom påsken är extra viktig här. Rensat för påskeffekten är det sällanköpsvaruhandeln som ökar kraftigast. Flera branscher uppvisar en stark utveckling, optik-, leksaks-, bok-, kläd- och möbelhandeln redovisar alla försäljningsökningar över 10 procent, mätt i löpande priser. Den starka utvecklingen i mars drar upp första kvartalets utveckling till 4,8 procent i löpande priser och 3,2 procent i volym. En stark utveckling som drivs av optimistiska hushåll med god ekonomi samt av en återhämtningseffekt från ett svagt fjolår. Optimismen bland hushållen bedöms generera goda försäljningsökningar under de närmaste månaderna. Redan i april väntar dock starkare jämförelsetal och från sommaren sannolikt en stigande ränta, vilket rimligtvis kommer att resultera i en något svagare försäljningsökning.
Länk till SCB

2010-05-03 8:30

PMI steg till 64,0 i april — allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras

• PMI totalt steg med 2,9 indexenheter till 64,0 i april jämfört med mars. Det innebär att Ã¥terhämtningen i svensk industri tog ytterligare fart och PMI har nu nÃ¥tt den högsta indexnivÃ¥n sedan 2006.
• Samtliga fem delindex i PMI ökade i april, vilket tyder pÃ¥ en bred uppgÃ¥ng i industrikonjunkturen. OrderingÃ¥ngen svarade för det största positiva tillväxtbidraget till att PMI steg. Samtidigt som efterfrÃ¥gan pÃ¥ arbetskraft fortsatte att förbättras för tredje mÃ¥naden i rad steg leverantörernas leveranstider.
• Industriföretagens produktionsplaner för det närmaste halvÃ¥ret är mer expansiva i april jämfört med i mars och indexet steg till 77,5. Företagens uppreviderade produktionsplaner signalerar en fortsatt Ã¥terhämtning i svensk industri.
• Stigande globala rÃ¥varupriser bidrog till att indexet för leverantörernas rÃ¥varu- och insatsvarupriser steg kraftigt i april och indexet nÃ¥dde 75,6 jämfört med 65,7 i mars.Det innebär att indexet är tillbaka till de nivÃ¥er som rÃ¥dde under halvÃ¥rsskiftet 2008. Länk till Swedbank

 
EU-kommissionen

EU höjer tillväxtprognos

EU tog sin ur den djupaste recessionen sedan 1930-talet under tredje kvartalet i fjol till stor del tack vare de exceptionella budgetstimulanserna. Bortom den första rekylen väntas nu en mer gradvis återhämtning, vilket är vanligt efter finanskriser.

Kapacitetsutnyttjandet är fortfarande mycket lågt. Investeringar hålls tillbaka av större riskaversion och att företagen sänker sina skulder. Privatkonsumtionen blir återhållsam på grund av svag löneutveckling, svag utveckling av sysselsättningen och korrektionen på husmarknaden.

I omvärlden väntas återhämtningen vara kraftigare och tillväxten väntas nå 4,0 procent både i år och nästa år, upp från att ha krympt med 0,9 procent i fjol. Riskerna för prognosen är i stort balanserade, skriver kommissionen. Avgörande för återhämtningen är att finansmarknaden är sund. Vidgade globala obalanser kan också påverka Europas utsikter. Tillväxten i omvärlden kan ge större draghjälp än grundscenariot. Ett starkt förtroende, särskilt inom industrin, pekar på uppåtrisker även där.

Bland enskilda länder spår kommissionen att nya, östeuropeiska länder återfår en stark tillväxt 2011. De tre baltiska länderna kommer att ligga bland de högsta tillsammans med Polen på 3,3 procent. (Polen var det enda EU- landet som inte hade negativ tillväxt i fjol.)

Bland de gamla EU-länderna ligger Sverige allra högst med en tillväxt på 1,8 procent i år och 2,5 procent nästa år. Finland och Danmark kommer efter, med 2,1 procent respektive 1,8 procent nästa år.

Av de stora EU-länderna återhämtar sig Storbritannien snabbast, till 1,2 procent i år och 2,1 procent nästa år. Tyskland, Frankrike och Italien följs åt till 1,6 procent, 1,5 procent respektive 1,4 procent 2011.

Bostadskraschen i Spanien gör att landet sladdar med fortsatt negativ tillväxt i år, -0,4 procent, och positiv tillväxt på 0,8 procent nästa år.

Krisdrabbade Grekland blir enda land med negativ tillväxt även nästa år, -0,5 procent, från -3,0 procent i år, enligt prognosen.

Arbetslösheten väntas nå en topp i EU i år på 9,8 procent och sedan sjunka aningen till 9,7 procent nästa år. Men utvecklingen kan både bli bättre och sämre på grund av förd politik. Euroområdets arbetslöshet väntas stiga till 10,3 procent i år och 10,4 procent nästa år. Åtta länder har tvåsiffrig arbetslöshet nästa år, däribland Frankrike, Irland, Grekland och de tre baltiska staterna. Spanien hamnar högst på 19,8 procent.

 
Den svenska ekonomin har visserligen stabiliserats något efter den snabba nedgången i slutet av 2008, men än så länge märks ingen stark återhämtning enligt EU-kommissionen.

Avslutningen på 2009 var en besvikelse, BNP föll 0,6 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet, och den enda styrkefaktorn var hushållskonsumtionen. BNP väntas öka med 1,8 procent 2010 och 2,5 procent 2011. I höstprognosen (den 3 november) såg EU-kommissionen att BNP skulle öka med 1,4 procent i år och 2,1 procent 2011.

EU-kommissionen skriver att utsikterna för prognosperioden kan karaktäriseras som en "återhämtning som gradvis samlar kraft". En god efterfrågan från hushållen understöds av förstärkt export i spåren på en starkare global tillväxt.

Ett lågt resursutnyttjande gör dock att en återhämtning för investeringarna kommer att dröja, med undantag för bostadsinvesteringar som väntas stiga redan 2010. Privatkonsumtionen fortsätter stödja av optimistiska hushåll som väntas dra ner på sitt höga sparande i takt med att arbetsmarknadsutsikterna förbättras.

Sysselsättningen väntas minska 0,9 procent 2010 och öka med 0,3 procent 2011. Arbetslösheten väntas uppgå till 9,2 procent 2010 och 8,8 procent 2011.

Privatkonsumtionen väntas stiga 2,4 procent i år och 2,2 procent 2011, men kommissionen ser en viss möjlighet för starkare ökningstal. Eftersom det offentliga budgetsaldot inte heller har försämrats så mycket som väntat kan hushållen också känna sig mer säkra på att finanspolitiken inte kommer att behöva stramas åt på kort sikt. Hushållen kanske till och med kan räkna med ytterligare stimulanser.
 
Den finansiella sektorn har stabiliserats men givet att det har skett med offentliga stödåtgärder, som ännu är på plats, är det svårt att avgöra hur stark banksektorn skulle vara om dessa åtgärder dras tillbaka. Förnyad markandsturbulens kan också leda till förnyade spänningar inom finanssektorn.

Kommissionen konstaterar att höstens budget kan komma att innehålla ytterligare stimulansåtgärder, oavsett valresultat. Det kan leda till att BNP-tillväxten 2011 blir något högre än prognos, men det medför också en risk för ett något större underskott, skriver kommissionen.
Länk till Dagens Industri
Länk till Economic Financial Affairs

Nordeas Ekonomiska utsikter  

Svenska styrkebesked

Det har blivit allt mer tydligt att återhämtningen i den svenska ekonomin är relativt stark. Sysselsättningen har redan börjat öka, de offentliga finanserna är snart i balans och bostadspriserna stiger i snabb takt. BNP utvecklades visserligen svagt under 2009 men förutsättningarna är på plats för bra tillväxttal i år och då särskilt under årets senare del. Då stimulanserna avtar i omvärlden och till viss del även i Sverige och många länder fortfarande brottas med obalanser dämpas tillväxten något under 2011. Nordea räknar med att BNP ökar med knappt 3 procent i år och med cirka 2,5 procent 2011.

Den största risken i prognosen är förknippad med den statsfinansiella krisen i euroområdet. Skuldkrisen i södra Europa har eskalerat den senaste tiden och det kan inte uteslutas att den får större konsekvenser på den reala ekonomin och på penningpolitiken än vad som antas i denna prognos.

Exportindustrin släpar efter och har hittills bromsat uppgången i svensk ekonomi. Orderingången har dock ökat markant, särskilt från exportmarknaderna, samtidigt som andra indikatorer målar en ljus bild av läget. Mycket tyder därför på att även den svenska industrin i ökad utsträckning kommer att ta del av den återhämtning som nu sker i världshandeln. Exporten väntas därigenom bli en allt viktigare tillväxtmotor.

Med ökad produktion kommer även investeringarna att stiga så småningom. Eftersom kapacitetsutnyttjandet i flera branscher är lågt i utgångsläget dröjer det dock till nästa år innan investeringarna ökar igen. Den bilden styrks av återhållsamma investeringsplaner för 2010 i bland annat industrin. Bostadsbyggandet var mycket lågt i slutet av 2009 och stiger inte förrän nästa år då de totala investeringarna ökar med cirka 5 procent.
Länk till Nordea

Tjänsteproduktionsindex, mars 2010:

Tjänsteproduktionen ökade i mars

Tjänsteproduktionen inom motorhandeln och företagstjänster ökade  med 17,0 respektive 4,1 procent, även detaljhandeln ökade med 4,0 procent. Produktionen inom datakonsultverksamhet minskade med 7,5 procent och fastighetsverksamheten minskade med 2,8 procent.

Motorhandeln och detaljhandeln bidrar med 0,5 respektive 0,4 procentenheter till uppgången i den totala tjänsteproduktionen. Datakonsultverksamheten och fastighetsverksamheten dämpar uppgången i den totala tjänsteproduktionen med -0,4 respektive -0,6 procentenheter.

Branschsegmentet parti- och detaljhandel ökade med 3,8 procentenheter det första kvartalet 2010 jämfört med första kvartalet 2009. Totalt ökade tjänsteproduktionen med 1,9 procent under de första kvartalet och parti- och detaljhandeln bidrar med 0,9 procentenheter till denna uppgång.
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____292616.aspx

Fortsatt kraftig ökning av nya företag och Aktiebolag i Sandviken

Sett till de fyra vanligaste företagsformerna Aktiebolag, Enskild näringsidkare, Handelsbolag och Kommanditbolag har ökningen under perioden jan-april 2010 varit på hela 25% jämfört med samma period förra året 2009. I antal är ökningen av nyregistreringarna från 399 jan-april år 2009 till 500 under samma period i år. Av dessa har antalet nya Aktiebolag ökat med 22% under samma period, från 189 nya AB förra året till 230 nya AB under jan-april i år.
 
Kraftig ökning av nyföretagandet i Sandviken
Sandviken har haft en ännu större ökning av företagandet än länet som genomsnitt. Sett till de fyra vanligaste företagsformerna Aktiebolag, Enskild näringsidkare, Handelsbolag och Kommanditbolag har ökningen under perioden jan-april 2010 varit på hela 46%% jämfört med samma period förra året 2009. I antal är ökningen av nyregistreringarna från 43 jan-april år 2009 till 63 under samma period i år. Av dessa har antalet nya Aktiebolag ökat med hela 81% under samma period, från 16 nya AB förra året till 29 nya AB under jan-april i år.
Länk till bolagsverket

Sandvik AB

En positiv rapport för första kvartalet 2010

Resultatet förbättrades som en effekt av kraftfulla kostnadsbesparingar, ökade produktionstakter och för Sandvik Tooling också högre faktureringsvolymer. I kombination med förbättrad kapitaleffektivitet genererade detta också ett starkt kassaflöde.

— Den återhämtning som inleddes under fjärde kvartalet fortsatte under första kvartalet och efterfrågan på Sandviks produkter ökade inom samtliga affärsområden. Den kinesiska marknaden var fortsatt mycket stark och efterfrågan förbättrades också på de flesta andra marknader. Orderingången uppgick till över 22 miljarder kronor varav cirka 3 miljarder utgjordes av större projektorder inom materialhantering, gruvbrytning och energiutvinning för leverans från senare delen av 2010 och framåt. Faktureringen uppgick totalt till 18,5 miljarder vilket var något högre än föregående kvartal men något lägre än föregående år. Rörelsemarginal och rörelseresultat förbättrades påtagligt och uppgick till 10 % respektive 1,9 miljarder. Kraftfulla kostnadsbesparingar och gradvis ökade produktionstakter gav, tillsammans med ökad försäljning inom Sandvik Tooling, god effekt och är den främsta förklaringen till resultatförbättringen, säger Sandviks VD och koncernchef Lars Pettersson.
Länk till Sandvik

UC konkursstatistik

Fortsatt stort konkursfall

I stort sett alla län och branscher uppvisar en positiv trend, inte minst storstadslänen där antalet konkurser stadigt minskar. Mot strömmen går hotell- och restaurangbranschen, där konkurserna under de senaste månaderna tvärtom har ökat.

Under april månad gick 493 företag i konkurs. Det är en minskning med 25 procent jämfört med samma månad förra året. Sett till det första tertialet uppgår konkurserna till 2 083 stycken, vilket innebär en nedgång med 19 procent jämfört med samma period 2009. Den ökade efterfrågan som många företag just nu upplever har lett till en betydande förbättring av det ekonomiska läget med stärkt likviditet för många företag.

Ljusare tider för i stort sett alla branscher och län I princip alla branscher noterar ett minskande antal konkurser. Handeln har sedan tidigare stärkts av köpstarka konsumenter och inom branschen är man fortsatt optimistisk inför framtiden. Nu sjunker även konkurstalen inom byggsektorn, som ser en ökad orderingång för första gången på två år. I motsatt riktning går hotell- och restaurangbranschen, som under de senaste månaderna har uppvisat ett ökat antal företagskonkurser. Generellt har företagen i denna bransch små marginaler, något som blir extra bekymmersamt i en svag konjunktur. Dessutom är branschen kraftigt konkurrensutsatt och därmed känsligare än många andra. Många företag är fortfarande restriktiva vad gäller tjänsteresor och konferenser, något som får konsekvenser inte minst för restauranger och hotell.Länen noterar sjunkande konkurstal med några få undantag, och i samtliga tre storstadslän noteras stora nedgångar. Framför allt gäller detta Västra Götalands län, där konkurserna minskade med 37 procent i april månad, jämfört med samma månad 2009. Ackumulerat sedan årets början är det i Skåne län som antalet konkurser har minskat mest.

Internationell oro kan påverka svensk ekonomi Även om det mesta just nu pekar i positiv riktning, med sjunkande konkurstal samt ökad efterfrågan och produktion, finns det flera osäkerhetsfaktorer att ta i beaktande framöver. Trots en stabil svensk ekonomi har vi en internationell oro med bland annat krisen i Grekland, men även andra europeiska länder har betydande problem. Vidare kan exportföretagen — bland dessa många tunga industriföretag och deras underleverantörer — komma att påverkas om kronan stärks mot euron.

Konkurssituationen hittills oförändrad i Sandviken För perioden januari-april i år ligger antalet konkurser i Sandvikens kommun på samma nivå som under motsvarande period förra året, nämligen till antalet 4 konkurser. Förändringen är med andra ord +-0%.
Länk till UC

Restaurangindex, mars 2010:

Uppgång för restaurangbranschen i mars

I mars 2010 steg restaurangförsäljningen med 4,3 procent, vilket är en uppgång från februari då försäljningen steg med 3,2 procent i årstakt. Den starka försäljningsökningen förklaras till viss del av en kalendereffekt. Alla delkategorier inom restaurangbranschen visar på positiv utveckling i mars, särskilt starkt går kaféer (+10,0 %), personalrestauranger (+7,3 %) och snabbmatsrestauranger (+6,0 %).

Försäljningsvolymen för restaurangbranschen ökade med 0,9 procent i mars, jämfört med samma månad förra året. Detta bryter en trend av svag volymutveckling inom restaurangbranschen.

DLF och SHR kommenterar
Den relativt starka omsättningstillväxten på restaurangmarknaden i mars ska tolkas med försiktighet. En del kan förklaras av så kallade kalendereffekter. Det vill säga tillväxt som inte beror på starkare efterfrågan utan på hur dagarna i månaden ligger jämfört med föregående år. Dessutom är mars en månad som i ett något längre perspektiv utvecklats svagt i förhållande till exempelvis januari och februari. Den relativt snabba omsättningstillväxten sker därför från en låg nivå. Till sist så är volymtillväxten, omsättningstillväxten med hänsyn tagen till prisutvecklingen, marginell.

Att omsättningstillväxten sker främst i kaféer/konditorisegmentet och snabbmatssegmentet är inte överraskande utan följer den trend vi har kunnat se under de senaste åren. Nöjesrestaurangerna har det fortsatt trögt efter det svaga fjolåret.

Stark försäljning inom kaféer och personalrestauranger

Den totala restaurangmarknaden uppgick 2009 till cirka 71 miljarder kronor exklusive moms. Lunch- och kvällsrestauranger har en försäljningsandel på 42,0 procent av den totala försäljningen. Kaféer är den kategori som har lägst försäljningsandel inom restaurangbranschen, 5,2 procent.

Definitioner och förklaringar
Kategoriindelning:
Hotell restauranger - Restaurangverksamhet som bedrivs på kombinerade hotell eller konferensanläggning eller i samband med annat boende.
Café/konditorier- Caféverksamhet i alla former med begränsad matservering. "Specialister" på kaffe. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol.
Snabbmat - Kännetecknas av snabb service och tillgänglighet. Take away vanligt förekommande. Har ofta inte alkoholtillstånd. Exempel på företag är hamburgerkedjor, gatukök, kebaber, salladsbarer.
Lunch och kvällsrestauranger - Traditionella restauranger med bordsservering, gourmetkrogar, kvarterskrogar, etniska restauranger, pizzerior etc.
Trafiknära restauranger - Alla typer av restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik, landsvägar där stora flöden av restaurangbesökare förekommer. I den här gruppen finns även restauranger i anslutning till mässor, djurparker, idrottsanläggningar. Också restauranger för separata evenemang och cateringverksamhet ingår.
Nöjesrestauranger, pubar, barer - Verksamhetens fokus är på drycker men mat serveras också. En mötesplats där man stannar sent. Exempel på företag är pubar, barer, sportbarer, nöjeskrogar, nattklubbar, underhållning med mera.
Personalrestauranger - Personal- eller företagsrestauranger som bedriver restaurangverksamhet ofta på uppdrag, och inte sällan med begränsat öppethållande. Här finns särskild SNI-kod 56291 Exempel på företag är personalrestaurangföretagens verksamhet som bedrivs på arbetsplatser med undantag av den offentliga sektorn.
Länk till SCB

Industriproduktionsindex, mars 2010:

Ökad industriproduktion i mars

Efter att ha minskat med 0,4 procent mellan januari och februari, ökade produktionen i industrin med 4,0 procent i mars jämfört med februari 2010. Starkast utveckling hade läkemedelsindustrin samt industrin för stål- och metallverk.

Under första kvartalet 2010 ökade produktionen inom industrin med 1,6 procent jämfört med fjärde kvartalet 2009. Näst intill samtliga delbranscher uppvisar en ökad produktion under första kvartalet i år. Vid en jämförelse mellan mars 2010 och samma månad föregående år ökade industriproduktionen med 6,7 procent. Det är den högsta årsjämförelsen sedan mars 2007.Sedan föregående publicering har förändringen i industriproduktionen mellan januari och februari 2010 reviderats upp med 0,5 procentenheter. Förändringen i produktionen mellan februari i år och februari 2009 har reviderats upp med 1,8 procentenheter.

Stark uppgång inom läkemedel samt stål- och metallverk
Mars var en gynnsam månad för industrin. Produktionen ökade inom större delen av industrins delbranscher.

Produktionen inom läkemedelsindustrin ökade med 15,2 procent i mars jämfört med februari. Vid en jämförelse mellan första kvartalet 2010 med fjärde kvartalet 2009 har produktionen ökat med marginella 0,3 procent. Januari, vars produktion var stark, följdes upp av betydande nedgång i februari månad. Inom stål- och metallverksindustrin ökade produktionen med 14,8 procent i mars jämfört med februari. Mätt som årlig förändring har produktionen ökat med betydande 35,5 procent. Delbranscherna utgör tillsammans 15,5 procent av totala industrins förädlingsvärde.
Länk till SCB

Industrins leverans- och orderläge, mars 2010:

Orderingången ökade första kvartalet

Under februari sjönk orderingången med 0,9 procent jämfört med januari. Det innebär ingen revidering jämfört med den första publiceringen av resultaten för februari.

Orderingången från hemmamarknaden steg med 3,1 procent från februari till mars efter att ha minskat med 1,6 procent från januari till februari. Under första kvartalet 2010 ökade orderingången från hemmamarknaden med 4,8 procent jämfört med fjärde kvartalet 2009.

Orderingången från exportmarknaden ökade med 5,2 procent från februari till mars efter att ha minskat med 0,3 procent från januari till februari. Under första kvartalet 2010 steg orderingången från exportmarknaden med 4,1 procent jämfört med fjärde kvartalet 2009.

Den totala orderingången ökade med 24,0 procent under mars 2010 jämfört med mars 2009. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 15,9 procent och för exportmarknaden en ökning med 30,5 procent. Antalet arbetsdagar var 23 under mars 2010 jämfört med 22 under mars 2009.

Orderingången under februari 2010 ökade med 11,9 procent jämfört med februari 2009. Det innebär en revidering nedåt med 0,6 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för februari.
Hittills under 2010 (januari-mars) har den totala orderingången till industrin ökat med 13,6 procent jämfört med motsvarande period 2009. Orderingången från hemmamarknaden har hittills under samma period ökat med 6,8 procent, medan orderingången från exportmarknaden har ökat med 19,2 procent.

Investeringsvaruindustrin
Orderingången till investeringsvaruindustrin ökade med 6,7 procent från februari till mars, efter att ha ökat med 3,0 procent från januari till februari. Under första kvartalet ökade orderingången till investeringsvaruindustrin med 4,6 procent jämfört med fjärde kvartalet.

Inom investeringsvaruindustrin är det främst industrin för datorer, elektronikvaror och optik (SNI 26), övrig maskinindustri (SNI 28) samt motorfordonsindustrin (SNI 29) som är betydelsefulla för utvecklingen.

Orderingången till industrin för datorer, elektronikvaror och optik sjönk med 0,2 procent från februari till mars och med 7,4 procent under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet.

Orderingången till övrig maskinindustri ökade med 6,9 procent från februari till mars och med 14,7 procent under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet.

Orderingången till motorfordonsindustrin steg med 1,0 procent från februari till mars och med 8,7 procent under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet.

Insatsvaruindustrin
Orderingången till insatsvaruindustrin steg med 3,5 procent mellan februari och mars och med 5,3 procent under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet.

Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror

Industri för varaktiga konsumtionsvaror

Leveranserna under februari sjönk med 1,7 procent jämfört med januari. Det innebär en revidering uppåt med 0,4 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för februari.

Leveranserna till hemmamarknaden ökade med 0,7 procent från februari till mars och med 3,3 procent under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet.

Leveranserna till exportmarknaden steg med 3,8 procent från februari till mars och med 4,3 procent under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet.

De totala leveranserna ökade med 13,1 procent under mars 2010 jämfört med mars 2009. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 9,6 procent och för exportmarknaden en ökning med 15,7 procent.

Leveranserna under februari 2010 steg med 1,2 procent jämfört med februari 2009. Det innebär en revidering uppåt med 0,2 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för februari.
Hittills under 2010 (januari-mars) har industrins totala leveranser ökat med 4,3 procent jämfört med motsvarande period 2009. Leveranserna till hemmamarknaden har hittills under samma period ökat med 2,4 procent medan leveranserna till exportmarknaden har ökat med 5,8 procent.
Länk till SCB

Handelsbankens Konjunkturprognos Maj 2010

GLOBAL INLEDNING

Bredare återhämtning trots grekisk oro

Finanskrisen är inte riktigt över än. Oron har skiftat från betalningssvaga hushåll i USA till vacklande statsfinanser i Europa. Grekland är just nu i fokus och blir ett pilotfall som kommer att visa hur väl finansiella räddningsoperationer mellan länder fungerar i EMU-området.

Landet är inte tillräckligt stort i sig för att ha någon avgörande betydelse för den ekonomiska och finansiella utvecklingen i EMU. Men om Grekland inte klarar att finansiera sina åtaganden kommer även andra finansiellt svaga länder i valutaunionen att ifrågasättas. Vi har redan sett en smittoeffekt med potentiellt stora skadeverkningar om den fortsätter. Grekland, Portugal, Spanien, Irland och Italien har samtliga dragit på sig relativt stora utlandsskulder och en stor del av dessa ligger i europeiska bankers balansräkningar. Om krisen inte hanteras väl kan följden bli ytterligare nedskrivningar i redan svaga banker. I värsta fall leder Greklandskrisen till en snöbollseffekt och en ny europeisk bankkris. Det är inte vårt huvudscenario men det var inte heller konkursen i Lehman Brothers....

Boomen i tillväxt-Asien drar med sig råvaruekonomierna
I frånvaro av inhemska skuldproblem har den lätta penning- och finanspolitiken i Asiens tillväxtekonomier lett till en spektakulär återhämtning. Kina ståtar återigen med tvåsiffriga tillväxttal men är inte det enda dragloket i Asien. Indien har också tagit rejäl fart och vi tror att den reformvänliga regeringen lyckats permanenta en högre tillväxt för Indiens del. Problemet man brottas med är snarare för mycket än för lite efterfrågan. Detsamma gäller flera andra tillväxtekonomier i Asien. Penningpolitiska åtstramningar står nu på dagordningen och ackompanjeras av stigande valutor som hjälper till att kyla av den ekonomiska aktiviteten.

Vi räknar även med att den kinesiska regeringen kommer att acceptera en gradvis förstärkning av renmimbin från och med i sommar. Så småningom kommer stramare penningpolitik och stigande växelkurser att dämpa tillväxten i Asien och vi räknar med att Kina växer betydligt långsammare nästa år jämfört med 2010. Samtidigt som återhämtningen i Asiens tillväxtekonomier var förhållandevis stark redan första halvåret 2009 så var aktiviteten fortfarande svag i utvecklingsländerna i andra regioner. En viktig effekt av återhämtningen i Asien, och inte minst i Kina, har varit kraftigt stigande råvarupriser. Därför ser vi nu betydligt starkare återhämtningar i råvaruekonomierna i Latinamerika, Afrika, Mellanöstern och forna Sovjetunionen. År 2010 kommer sålunda att uppvisa en betydligt bredare uppgång bland tillväxtekonomierna. Vi räknar med fortsatt stigande oljepriser både 2010 och 2011 och det kommer att ge flera år av starkt tillväxt för de oljeproducerande länderna. Vi tror också på en robust återhämtning i de ekonomier i Östeuropa som inte dras med skuldproblem i offentlig eller privat sektor. Det gäller framför allt Polen, Tjeckien, Slovakien och Turkiet, som blir allt viktigare exportmarknader.

SVERIGES EKONOMI

Sverige överglänser euroområdet

Arbetsmarknaden har vänt
Vi har under lång tid räknat med att arbetslösheten ska toppa på strax över 9 procent redan denna vår. Den prognosen ser nu ut att slå in. Arbetslösheten har börjat sjunka enligt både SCB:s och arbetsförmedlingens siffror och sysselsättningen stiger. Det är framförallt tjänste- och byggsektorn som anställer, medan sysselsättningen fortfarande minskar inom industrin.

Produktiviteten är fortfarande låg inom industrin, till följd av den massiva nedgången i produktionsvolymen. Det börjar dock komma en del tecken från företagen som antyder att sysselsättningen snart kan komma att öka även inom den sektorn. Sett till olika regioner ser vi den största förbättringen i de södra delarna, medan norra Sverige släpar efter.

Vi väntar oss en fortsatt förbättring framöver. Sysselsättningen väntas öka med 0,5 procent i år och 1 procent nästa år. De flesta indikatorer från arbetsmarknaden har börjat stärkas. Varslen om uppsägning har minskat markant och ligger nu till och med under normala nivåer. Dessutom har antalet lediga platser hos arbetsförmedlingen börjat öka och företagen
uppger i undersökningar från såväl Konjunkturinstitutet som Manpower att de tänker öka antalet anställda. Vår modell, där antalet lediga platser och varsel förklarar utvecklingen i sysselsättning, antyder en ganska stark återhämtning i sysselsättningen framöver.
Länk till Handelsbanken

Nordeas Nordic Outlook 2010

Exporten lyfter BNP-tillväxten

Sysselsättningen har vänt och arbetslösheten är nu nära toppen. Inflationen förblir ändå låg. Avtalsrörelsen ser ut att resultera i något lägre löneökningar än väntat och risken för stora störningar i återstående förhandlingar är liten. Lågt resursutnyttjande håller därtill tillbaka löneglidningen framöver. Samtidigt bidrar stigande produktivitet och krona till att pressa ned kärninflationen.

Exporten vaknar till liv
Den kraftiga uppgången i sentimentsindikatorer börjar nu i viss mån reflekterats i faktiska data. Industriproduktionen visar fortfarande bottenkänning, men såväl export som ordersiffror är på väg uppåt. Varuexporten ökade med 6 procent i årstakt första kvartalet 2010 och orderingången pekar på ytterligare acceleration framöver. Såväl omvärldsindikatorer som företagsrapporter tyder också på att den internationella handeln nu är inne i en ganska stark återhämtningsfas.

Vår prognos är att exporten växer med 7 procent både i år och nästa år, vilket är ungefär i nivå med den långsiktiga trendtillväxten. Riskerna i prognosen ligger främst på uppsidan. Normalt brukar återhämtningar kännetecknas av högre tillväxttal och den tidigare djupa nedgången innebär därtill att potentialen för en uppstuds är extra stor. Produktions- och ordernivåer i konjunkturbarometern och PMI är också förenliga med en starkare export än vår prognos. Mot detta står en ökad osäkerhet avseende återhämtningen i Euro-zonen.
Länk till Skandinaviska Enskilda Banken

Inkommande varsel om uppsägningar I Gävleborg på låg nivå

Nyanmälda lediga platser — 15 nya jobb till arbetsförmedlingen i Sandviken denna vecka

Arbetslösheten — 2 360 personer och 10,3% av befolkningen 16-64 år i Sandviken

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 360 personer i Sandvikens kommun, vilket var 522 personer eller 28,4% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,3% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.
 
Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 138 eller 48,2% kvinnor och 1 222 eller 51,8% män.
 

Ungdomsarbetslösheten — nu 620 unga arbetslösa i Sandviken (19,5% av befolkningen 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 519 personer förra veckan. Detta var en ökning med 22,0% sedan förra året och motsvarar 18,3% av länets befolkning i åldern 18-24 år.
 
Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 900 eller 42,0% kvinnor och 2 619 eller 58,0% män.

Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 620 personer, vilket var en ökning med 21,8% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 19,5% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
 
Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 255 eller 41,1% kvinnor och 365 eller 58,9% män.

Arbetslöshetsprognos — den säsongsmässiga minskningen av arbetslösheten förstärktes i veckan

Även inköpschefsindex pekar på en stark förbättring framöver, om än från en mycket låg nivå. Småföretagarbarometern från förra veckan pekade i samma starka riktning. Detta innebär sannolikt att det blir en mer märkbar nyrekrytering till industrin redan under kommande halvår. Detta syns ännu inte lika tydligt i statistiken över de nyanmälda lediga jobben. Även om de nyanmälda lediga jobben ökat markant sedan förra året så har de ännu inte uppnått Sandvikens andel av arbetsmarknaden i länet. Det finns flera olika orsaker till detta, dels rekryterar många företag fortfarande i huvudsak från tidigare uppsagda med LAS-företräde och dels sker enligt undersökningar cirka hälften av företagens rekrytering från andra "källor" än arbetsförmedlingen.
 
Som redovisades i förra veckans lägesrapport stärks vi i vår uppfattning att den totala arbetslösheten kan komma att minska snabbare under perioden 2011 — 2014 än vad som för närvarande gäller för de nationella prognoserna. För Gävleborgs län och Sandviken räknar vi med att det komma att bli en förstärkt effekt när väl industrin börjar nyrekrytera igen. En effekt som behöver mötas på ett sätt som förebygger att den övergår i kompetensbrist som ett flaskhalsproblem för tillväxten framöver.

Styrgrupp varselprojektet

Varsel- och kompetensprojektet i Sandviken

Budget 2011

Aktion 2010

EU-projektet "Ways for Employability" 

Besök ang kultur- och integrationsprojekt

Arbetsmarknadsråd

En vändning i grevens tid ...

Manchester United vann Premier Reserve League efter straffar i finalmatchen mot Aston Villa. I helgens supersöndag den 9 maj avgörs vem som vinner Premier League. Om Chelsea lägger upp spelet särskilt för att undvika förlust, så tror jag att Wigan vinner och därmed spelar ligatiteln i händerna på Man U.

Hille IF tog sin andra div 3-poäng genom oavgjort mot Valbo på Strömvallen. Som hittills obesegrade i division 3 skriver Hille historia för varje ny match. Sandvikens IF inkasserade däremot sin första förlust borta mot Skiljebo. Ny match hemma på Jernvallen mot Sollentuna på söndag 9 maj kl 17.00.

Ingen blogg nästa vecka 19

Vecka 17 — 2010-04-30

Veckans data i diagram och tabeller

Varuexport, varuimport och handelsnetto, mars 2010, i löpande priser:

Ökad varuhandel i mars

Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 7,2 miljarder kronor under mars 2010 enligt preliminära beräkningar. För mars 2009 var överskottet 7,8 miljarder kronor.

Varuexportens värde under mars uppgick till 99,4 miljarder kronor och varuimportens till 92,2 miljarder. Varuexportens värde ökade med 9 procent och varuimportens ökade med 10 procent jämfört med mars 2009.
Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 12,6 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 5,4 miljarder.
Antalet vardagar i mars var en mer jämfört med mars 2009.
Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 5,9 miljarder kronor för mars 2010 och 5,7 miljarder för februari 2010. För januari var motsvarande värde 5,9 miljarder kronor.

Handelsnettot för första kvartalet 2010 gav ett överskott på 17,4 miljarder kronor
Under det första kvartalet 2010 har värdet av varuexporten ökat med 4 procent jämfört med motsvarande period 2009. Varuimportens värde har ökat med 7 procent. Varuexportvärdet under denna period uppgick till 261,1 miljarder kronor och varuimportvärdet till 243,7 miljarder. Handelsnettot för januari — mars 2010 gav därmed ett överskott på 17,4 miljarder kronor. För motsvarande månader 2009 noterades ett överskott på 23,3 miljarder kronor.
Länk till SCB

2010-04-27

LO:s ekonomiska utsikter våren 2010

Finansmarknaden i euroområdet har stabiliserats. Dock har osäkerheten gällande EU-ländernas framtida budgetkonsolidering och eventuella finansiella hjälpaktioner inneburit en press nedåt på euron. Bland annat som en följd av denna förtroendekris fortsätter euron att försvagas mot US-dollarn under året.

I Danmark har arbetslösheten mer än fördubblats från en låg nivå före krisen och den ekonomiska tillväxten är fortsatt svag. Norges ekonomi har däremot stärkts märkbart under den senaste tiden och arbetslösheten är fortfarande mycket låg. Finland upplevde ifjol ett mycket djupt BNP-fall, mycket beroende på att botten gick ur finsk export. Exporten förväntas dock öka kraftigt både i år och nästa år och ger ett positivt bidrag till tillväxten.

Tysk ekonomi tar fart igen, också via ökad export. Utvecklingen understöds även av planerade finanspolitiska stimulansåtgärder. Genom samarbete mellan arbetsmarknadens parter begränsas även framöver negativa effekter på den tyska sysselsättningen.

Storbritanniens bostadsmarknad verkar nu ha stabiliserats igen och sysselsättningsnivån ökar något. En försvagad privat och offentlig konsumtion innebär en svag ekonomisk utveckling under 2010, som får bättre fart året därpå. Bank of England förväntas hålla styrräntan mycket låg under resten av året.

USAs ekonomiska tillväxt har visat sig bli starkare än väntat, men arbetsmarknaden är likväl den svagaste sedan 1930-talskrisen. Risken för en så kallad "double dip" verkar nu vara över. Fallet i sysselsättningen verkar nästan ha upphört, kapacitetsutnyttjandet i industrin ser ut att vara på väg upp och bostadspriserna har stabiliserats. Men utvecklingen för kommersiella fastigheter är ett orosmoln. Förhållandena på de finansiella marknaderna har förbättrats väsentligt, men det är mycket svårt att få lån för att köpa eller renovera kommersiella fastigheter. Bankernas kreditförluster stiger fortfarande på många typer av lån. Federal Reserve fortsätter att hålla en exceptionellt låg styrränta även framåt och finanspolitiken kommer att stramas upp.

I Asiens tillväxtekonomier sker en stark återhämtning via ökad export. Sammantaget vidhålls bilden från vår prognos i höstas av en trög internationell vändning, med den största tillväxtpotentialen i Asien.
Länk till LO

Swedbank och Sparbankerna i samarbete med Företagarna

Småföretagsbarometern våren 2010

• Konjunkturen för landets smÃ¥företag (1—49 anställda) pekar uppÃ¥t i vÃ¥rens SmÃ¥företagsbarometer. Den samlade konjunktur-indikatorn, som är en summering av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning, steg till 26 jämfört med minus 8 i höstbarometern. Detta fÃ¥r dock betraktas som en blygsam Ã¥ter-hämtning med hänsyn till fjolÃ¥rets djupa konjunkturnedgÃ¥ng.
• Baserat pÃ¥ smÃ¥företagens egna bedömningar förutses konjunk-turindikatorn att stiga till 132, vilket är den högsta nivÃ¥n i SmÃ¥-företagsbarometerns 25-Ã¥riga historia. Den kraftiga uppgÃ¥ngen i konjunkturindexet skall emellertid tolkas med viss försiktighet eftersom den förväntade ökningen sker frÃ¥n en lÃ¥g nivÃ¥.  
• De mest expansiva förväntningarna har smÃ¥företagen inom den privata tjänstesektorn och företag med exportverksamhet.  
• 70 % av smÃ¥företagen ser goda möjligheter att expandera jämfört med 64 % i höstbarometern.
• Drygt vart fjärde smÃ¥företag planerar att netto nyanställa de kom-mande tolv mÃ¥naderna, vilket om planerna förverkligas ger en sysselsättningsökning pÃ¥ 65 000 personer pÃ¥ den svenska arbets-marknaden.
• Hälften av landets smÃ¥företag bedömer att den nuvarande lön-samheten är normal för det enskilda företaget. Drygt en tredjedel uppger att den är sämre än normalt och 13 % anser att lönsamheten är högre än nomalt.
• Omvärldskonjunkturen, högre rÃ¥varukostnader och stigande rän-tor är de konjunkturrisker som smÃ¥företagen bedömer vara störst de kommande tolv mÃ¥naderna.
• Svag efterfrÃ¥gan upplevs som det största tillväxthindret för en femtedel av smÃ¥företagen, vilket är en minskning med tio procen-heter frÃ¥n i höstas. Som viktigaste expansionsbegränsningar anser 18 % respektive 16 % av smÃ¥företagen vara stigande arbetskostna-der och brist pÃ¥ arbetskraft.

Länk till företagarna

Arbetskraftsundersökningen (AKU), mars 2010:

En svag uppgång av antalet sysselsatta

Förändringar på kort sikt — Säsongrensade data
Enligt säsongrensade data uppgick antalet sysselsatta i åldern 15—74 år till 4 514 000 i mars 2010. I likhet med den utveckling som observerades i februari visar antalet sysselsatta på en svag uppgång. Dock finns det skillnader mellan könen. Antalet sysselsatta män visar på en ökning samtidigt som antalet sysselsatta kvinnor fortsätter att minska, men i en allt lägre takt.

Säsongrensade data visar att sysselsättningsgraden i mars 2010 var 64,4 procent, vilket innebär att den tidigare minskningen har planat ut. Även här är det skillnad mellan könen, för männen är trenden svagt positiv medan den för kvinnorna fortfarande är svagt negativ.  

Antal personer i arbetskraften uppgick säsongrensat till 4 946 000 och visar en positiv trend för båda könen. Enligt säsongrensade data uppgick arbetskraftstalet, det vill säga arbetskraftens andel av befolkningen, till 70,6 procent. För männen har utvecklingen av arbetskraftstalet visat en positiv trend sedan mitten av 2009 medan den fortsatt visar på en svag negativ trend hos kvinnorna.

Ingen minskning av antalet fast anställda
I mars 2010 var 4 449 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta. Jämfört med mars 2009 är förändringen inte statistiskt säkerställd. Detta är andra månaden i rad som antalet sysselsatta inte har minskat signifikant på ett års sikt. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, minskade dock till följd av en befolkningsökning om 73 000 personer. Jämfört med mars 2009 är det en nedgång med 0,8 procentenheter till 63,5 procent. Bland personer i åldern 15-24 år minskade sysselsättningsgraden med 2,2 procentenheter till 34,0 procent.

I mars 2010 var 3 368 000 personer fast anställda. För första gången sedan maj 2009 är det ingen statistiskt säkerställd minskning på ett års sikt. I likhet med de fast anställda var förändringen i tidsbegränsat anställda på ett års sikt inte statistiskt säkerställd. I mars 2010 hade 586 000 personer en tidsbegränsad anställning.

Antalet arbetade timmar
Antalet arbetade timmar var i mars 2010 i genomsnitt 142,2 miljoner per vecka. Med hänsyn tagen till skillnader i semesterledighet och liknande mellan 2010 och 2009 är det ingen statistisk säkerställd förändring jämfört med mars 2009. Detta är tredje månaden i rad som arbetade timmar inte har minskat signifikant på ett års sikt.

Av de arbetade timmarna utfördes 81,9 miljoner av män och 60,3 miljoner av kvinnor. 1,6 miljoner timmar utfördes av personer som är sysselsatta utomlands men folkbokförda i Sverige.

Personer utanför arbetskraften
Antalet personer i åldern 15-74 år som inte ingår i arbetskraften uppgick i mars 2010 till 2 108 000, varav 947 000 var män och 1 161 000 var kvinnor. Antalet pensionärer ökade med 52 000, medan antalet sjuka som inte ingår i arbetskraften minskade med 59 000 personer jämfört med i mars 2009.

Det outnyttjade arbetskraftsutbudet
Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande utgör tillsammans det outnyttjade arbetskraftsutbudet, vilket i mars 2010 var 21,7 miljoner timmar per vecka. Det motsvarar 543 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka. Jämfört med mars 2009 är det en ökning med 45 000 heltidsarbeten.
Länk till SCB

Konjunkturbarometern  Företag och hushåll, april 2010

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin sjönk sex enheter mellan mars och april. Den ligger dock fortfarande något över det historiska genomsnittet. Indikatorn för byggindustrin steg åtta enheter och ligger nu något över normalnivån. Konfidensindikatorn för detaljhandeln har återigen stigit efter att ha fallit tillbaka ett par månader. Den visar liksom tidigare att läget i branschen är mycket starkare än normalt. Indikatorn för de privata tjänstenäringarna steg ett par enheter och den ligger något över det historiska genomsnittet.

Hushållens konfidensindikator (CCI) steg mellan mars och april med närmare fyra enheter till 19,5, vilket är den högsta nivån sedan augusti 2007. Hushållen har därmed en betydligt mer positiv uppfattning om det ekonomiska läget än normalt.

Näringslivet planerar för ökad sysselsättning
Konfidensindikatorn för näringslivet steg tre enheter mellan fjärde kvartalet 2009 och första kvartalet i år. På ett år har indikatorn stigit drygt 40 enheter och ligger klart över det historiska genomsnittet.

Hushåll: Hushållen allt mer optimistiska
Hushållens konfidensindikator (CCI), som mäter synen på den egna och den svenska ekonomin, steg under april med 3,9 enheter till 19,5. Hushållen har därmed en betydligt mer positiv uppfattning om det ekonomiska läget än normalt. Hushållens syn på läget på arbetsmarknaden blir också allt ljusare. Makroindex steg under april med nästan 10 enheter och uppgår nu till 31,5. Även mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på sin egen ekonomi, steg något under april, från 6,1 i mars till 7,3 i april.
Länk till konjunkturbarometern

Inkommande varsel om uppsägningar I Gävleborg dämpas

Nyanmälda lediga platser — 38 nya jobb till arbetsförmedlingen i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 315 under veckan, vilket var 194 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,8% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 732 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 268 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,2% i Gävleborgs län.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 22,8%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat under samma period med 12,5%.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 38, vilket var 25 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 12,1% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 75 lediga jobb i Sandviken, vilket var 36 fler än samma vecka förra året och 10,2% av de kvarstående lediga jobben i länet.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 38,6% jämfört med samma period förra året. Sandviken var förra veckan tillbaka till en mycket låg andel av de nyanmälda jobben, jämfört med kommunens relativa storlek av arbetsmarknaden i länet.

Arbetslösheten — 2 392 personer och 10,4% av befolkningen 16-64 år i Sandviken

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 8 230 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 9 302 personer. Totalt var alltså 17 532 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 22,7% eller 3 248 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,2% i Gävleborg.
 
Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 940 eller 45,3% kvinnor och 9 592 eller 54,7% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 392 personer i Sandvikens kommun, vilket var 562 personer eller 30,7% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,4% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.
 
Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 153 eller 48,2% kvinnor och 1 239 eller 51,8% män.
 

Ungdomsarbetslösheten — nu 635 unga arbetslösa i Sandviken (20,0% av befolkningen 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 557 personer förra veckan. Detta var en ökning med 23,7% sedan förra året och motsvarar 18,4% av länets befolkning i åldern 18-24 år.
 
Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 897 eller 41,6% kvinnor och 2 660 eller 58,4% män.

Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 635 personer, vilket var en ökning med 27,5% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,0% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
 
Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 259 eller 40,8% kvinnor och 376 eller 59,2% män.
 

Arbetslöshetsprognos — den säsongsmässiga minskningen av arbetslösheten förstärktes i veckan

Det är emellertid för tidigt att dra allt för stora växlar på händelseutvecklingen under några enstaka veckor. Eftersom sysselsättningen ännu inte ökat mer markant så beror sannolikt en betydande del av arbetslöshetsminskningen på att fler går till utbildning, vilket i det längre perspektivet är positivt.
 
Med de positiva signaler i övrigt, som kommer från såväl småföretagarbarometern som från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, för den närmaste framtiden pekar på att en riktigt stark uppgång har påbörjats som får genomslag mer påtagligt under nästa vår 2011. Återanställningar av tidigare uppsagd personal har påbörjats, och inom det närmaste halvåret kommer många fler företag att behöva nyrekrytera. De konfidensindikatorer som EU-kommissionen följer för Europa visar också på en ökad optimism i flera stora och för Sverige viktiga exportländer, även om BNP-prognoserna för dessa länder fortfarande är rätt blygsamma.
 
Redan nu behöver vi "flagga" för att skiftet mellan varsel- och uppsägningsläget kontra utbredd kompetensbrist kan komma mycket snabbare och mer abrupt än vad många kanske kan föreställa sig i dagsläget. En av orsakerna till detta är det faktum att de relativt sett stora pensionsavgångarna förstärker det rekryteringstryck som följer av en snabb konjunkturuppgång. För vår region ställer detta krav på handlingsberedskap och konkreta insatser för företagsnära kompetensförsörjning, tandemrekrytering och inflyttarservice med  mera.

Mot bakgrund av ovanstående stärks vi i vår uppfattning att den totala arbetslösheten kan komma att minska snabbare under perioden 2011 — 2014 än vad som för närvarande gäller för de nationella prognoserna. Detta trots att Gävleborg och Sandviken verkar ligga bland de regioner som tidsmässigt ligger senast i återhämtningen.

Friskvårdsinsatser för att hålla aktivitetsnivån uppe och må bra

Enhetschefsmöte

Samverkansgrupp
Samverkansgruppens möte med de fackliga organisationerna handlade en hel del om pågående arbetsmarknadsinsatser. Hela arbetet med "Aktion 2010" har ju präglats av samverkansavtalets anda, vilket också gällt för de enskilda delarna och projekten inom årets arbetsmarknadssatsning. Den externa utvärderaren för coachningsprojektet Agaspo skriver bland annat följande:

"Sammanfattningsvis har utvärderarna så här långt intryck av att Coachningprojektet är välskött av två engagerade projektledare/projektsamordnare. Fokus ligger på samverkan eftersom den långsiktiga målsättningen med projektet är att implementera den i ordinarie verksamhet. Mot den bakgrunden har utvärderarna tillsammans med projektledningen kommit överens om att utvärderingen inledningsvis skulle lägga tyngdpunkten på samverkan och utvecklingen av den.
 
Arbetet med samverkan har enligt vår bedömning varit framgångsrik. De metoder som tillämpats med processkartläggning och gemensamma målbilder bör kunna spridas till andra projekt. Den inledande analysen av hur aktörernas processer tar sig i uttryck ur individens perspektiv tror vi har varit avgörande för utvecklingen av samverkan i projektet."

Slutrevisionsdag

Avstämningsmöte med regionala samordningskansliet

Det 10:e årets 11:e skadeelände ...

De enda ljusen på en just nu ganska molnrik fotbollshimmel är att gamla moderklubben Hille IF tagit sina första poäng i den nationella div 3-serien sedan klubbens tillblivelse år 1922. En prestation som i grunden bygger på egna lokala förmågor. Vidare ingår i detta också att Sandvikens IF gjort en seriestart i div 2-fotbollen som aktualiserar gamla div 1-drömmar. 

Även Gefle IF bara har fem poäng upp till allsvenskans tredjeplats och det bara är två matcher kvar i Premier League där allt kan hända och att Inter är en värdig ersättare till Barca som finalsegrare i Champions League, så är läget allt för ångestladdat just nu för några analyser och prognoser. Utan det får tills vidare räcka med att konstatera att bollen är rund och att det nu är dags för lite mer av stolpe in, och ett slut på skadeeländet.

Trevlig Valborg ...

Vecka 16 — 2010-04-23

Veckans data i diagram och tabeller

Befolkningsframskrivningar 2010-2060:

Hög befolkningsökning de närmaste åren

Förväntad rekordinvandring i år

Barnafödandet fortsatt högt trots den ekonomiska krisen

Vi lever allt längre

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2021

Länk till SCB

Befolkningsutvecklingen i Gävleborg och Sandviken?

Befolkningstillväxt skapar underlag till jobbtillväxt och jobbtillväxt skapar underlag till befolkningstillväxt, i en positiv utvecklingsspiral.  Närheten till den expansiva Mälardalen är i detta sammanhang snarare en möjlighet än hot, eftersom kontrasterna är så stora i tillgången på och priserna för bostäder. Där har Gävleborg och Sandviken en stor konkurrensfördel kombinerat med goda och snabba kommunikationsvägar.

Swedbanks månadsbrevet om den Globala Ekonomin

Tillväxtländerna driver den globala tillväxten och

industriländerna halkar efter — störst är utmaningarna i Europa

Industriländerna, å andra sidan, uppvisade svaga eller såsom Sverige negativa tillväxttal. Ett undantag var Japan som nu drar fördel av att befinna sig nära den heta asiatiska regionen. Nivån är dock fortfarande lägre än före recessionen bröt ut.

Många förväntar sig att USA:s tillväxt skall drivas av investeringar framöver. Lite enkel matematik visar på svårigheten i detta. Hushållen svarar för ca 70 % av BNP, och kan inte längre låta konsumtionen växa med hjälp av lånade medel. De är helt i händerna på en bättre sysselsättnings- och löneutveckling samtidigt som de måste korrigera sina balansräkningar. Om konsumtionen stagnerar eller utvecklas svagt, måste investeringarna för att få en BNP-tillväxt på 2,5 %, behöva öka med 25 %, och det är knappast troligt.

Störst är utmaningarna i Europa
Frågan är således om EU-länderna har möjlighet att ta över som tillväxtlokomotiv. Snarare framstår Europa (främst Eurozonen och även Storbritannien) som de länder som nu halkar efter när tillväxtländer växer starkt, och Nordamerika samt Japan börjar resa sig. Fjärde kvartalet stagnerade BNP i eurozonen. Industriproduktion steg med 4,4 % i årstakt i februari, vilket är en förbättring men inte så starkt om hänsyn tas till djupet i nedgången. I de fem största länderna stagnerar produktionen och riskerna ligger alltjämt på nedåtsidan.
Länk till Swedbank

Fokus Integrationsrankning 2010

Bästa kommunerna på integration

Vinnare 2010. För första gången är det inte en Smålandskommun som toppar Fokus stora integrationsrankning. Låg-konjunkturen har kastat om i listorna.
»Här tar vi hand om varandra«, berättar mannen i reklamfilmen som ska locka folk att flytta till den lilla halländska kommunen. Och även om filmen enbart visar upp ljushyade helyllesvvenskar så verkar programförklaringen gälla alla som kommer till kommunen.

Hylte är vinnare i årets integrationsrankning. Enligt kartboken tillhör Hylte Halland, men när det gäller integration är den lilla kommunen med 10 000 invånare mer lik Småland. En del av kommunen ligger faktiskt på den småländska sidan av landskapsgränsen, och det lokala näringslivet med många små tillverkningsföretag påminner om det i Uppvidinge, Älmhult, Vaggeryd och Gnosjö. Den småländska modellen är en framgångssaga i den svenska integrationspolitiken, med kommuner som törstar efter ny arbetskraft och välkomnar nya invånare. Gnosjöandan — med sin gör-det-själv-inställning och entreprenörskap — är en viktig förklaring till varför just Gnosjö varit bäst på integration två år i rad.

—Nej, jag tror nog inte att vi vinner en tredje gång, förklarade kommunalrådet LarsÅke Magnusson redan vid förra årets utnämning. Det han såg då har nu också börjat visa sig i siffrorna. Finanskrisen har slagit hårt mot kommunens många och små tillverkningsföretag som spelar en avgörande roll i integrationsarbetet. Gnosjö har halkat ner till plats nio. Invandrare, i likhet med ungdomar, är de som drabbas först och hårdast när lågkonjunkturen slår till. I årets rankning har sysselsättningen bland utrikesfödda  i Sverige sjunkit, både i absoluta tal och jämfört med svenskfödda.

Enligt OECD-rapporten »International Migration Outlook 2009« beror det på flera saker. Utlandsfödda är överrepresenterade i konjunkturkänsliga branscher, har ofta sämre anställningsskydd och arbetar deltid. De har kortare utbildning, deras affärsverksamhet går oftare i konkurs och de utsätts oftare för diskriminering. Lågkonjunkturens effekter på rankningen lär hänga med även nästa år eftersom det är en eftersläpning i statistikunderlaget. Siffrorna för sysselsättning och arbetsinkomst är från 2008.

Men i vinnarkommunen Hylte tror kommunföreträdare att krisen nu bottnat och att det vänder uppåt igen för det lokala näringslivet. Att Hylte är så bra på att erbjuda jobb åt utrikesfödda förklarar de med att kommunens företag har ett öppet sinne för att anställa invandrare. Att de vinner rankningen medan övriga kommuner i Halland placerar sig betydligt längre ner på listan — Laholm ligger exempelvis på plats 166 — förklarar kommunföreträdare från bägge kommuner med att strukturen på det lokala näringslivet skiljer sig åt mellan kustkommuner som Laholm och inlandskommuner som Hylte. Det är de små tillverkningsföretagen som är bäst på att suga upp arbetskraft.
—?Vi ser till och med en tydlig skillnad inom kommunen. Det är i den del av Hylte som ligger på den småländska sidan som har lägst arbetslöshet, säger Hyltes arbetsmarknadschef Christer Grähs.

Integrationsrankningen i Gävleborgs län
Resultatet i Integrationsrankningen 2010 för kommunerna i Gävleborgs län ser ut som följer;

Länk till Focus Integrationsranking

Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät och företagspanel

Länk till Svenskt Näringsliv

Inkommande varsel om uppsägningar I Gävleborg dämpas nu även relativt sett övriga Sverige

Nyanmälda lediga platser — 12 nya jobb till arbetsförmedlingen i Sandviken denna vecka

Vid veckans slut fanns 644 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 372 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 20,8%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat under samma period med 7,9%.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 12, vilket var 9 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 4,3% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 55 lediga jobb i Sandviken, vilket var 25 fler än samma vecka förra året och 8,5% av de kvarstående lediga jobben i länet.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 34,4% jämfört med samma period förra året. Sandviken var förra veckan tillbaka till en mycket låg andel av de nyanmälda jobben, jämfört med kommunens relativa storlek av arbetsmarknaden i länet.

Arbetslösheten — 2 412 personer och 10,5% av befolkningen 16-64 år i Sandviken

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 8 581 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 9 212 personer. Totalt var alltså 17 793 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 23,6% eller 3 397 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,3% i Gävleborg.

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 981 eller 44,9% kvinnor och 9 812 eller 55,1% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 412 personer i Sandvikens kommun, vilket var 572 personer eller 31,1% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,5% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.

Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 148 eller 47,6% kvinnor och 1 264 eller 52,4% män.

Ungdomsarbetslösheten — nu 642 unga arbetslösa i Sandviken (20,2% av befolkningen 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 597 personer förra veckan. Detta var en ökning med 24,6% sedan förra året och motsvarar 18,6% av länets befolkning i åldern 18-24 år.

Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 908 eller 41,5% kvinnor och  2 689 eller 58,5% män.

Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 642 personer, vilket var en ökning med 30,5% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,2% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
 
Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 258 eller 40,2% kvinnor och 384 eller 59,8% män.

Arbetslöshetsprognos — svag säsongsmässig minskning innan det ökar igen från sommaren i år

Förra veckan ökade den totala arbetslösheten med 1 person i Sandvikens kommun, vilket betyder att arbetslösheten just nu ligger stilla. Gällande prognos ligger fast med bedömningen att arbetslösheten kommer att minska svagt fram till sommaren, för att sedan ta ett nytt steg uppåt när de nya ungdomskullarna kommer ut på arbetsmarknaden.

Just nu pågår en debatt bland ekonomer om huruvida SCBs tillväxtsiffror för sista kvartalet 2009 är tillförlitliga. Vissa bankekonomer vill hävda att BNP-utvecklingen varit bättre än vad den officiella statistiken visar. Detta hävdar man mot bakgrund av att sysselsättningen börjat öka och att den totala arbetslösheten i landet nu minskar.
 
Hur det än är med den underliggande statistiken så pekar alla undersökningar på att återhämtningen är påbörjad och att antalet anställda i företagen kommer att öka redan inom en 6 månadersperiod. Det som då motverkar att detta får fullt genomslag i arbetslösheten är det faktum att de nya ungdomskullarna är mycket stora, och att en stor del av den oerfarna arbetskraften sannolikt får vänta ett tag på möjligheterna till ett jobb.
 
Ett av resultaten från Svenskt Näringslivs företagspanel pekar på att 13% av företagen i Gävleborg län menar att företagets framtida verksamhet kommer att förändras mycket jämfört med hur det var innan krisen. Vad denna strukturella förändring innebär för den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen återstår emellertid att se, eftersom sådana kan ha såväl positiv som negativ inverkan beroende vad förändringen består i. Vi ligger emellertid tills vidare kvar med en något mer optimistisk prognos för arbetslöshetsutvecklingen under perioden 2012-2014, även om de flesta bedömningar ännu inte ger riktigt stöd för detta.

Avstämningsmöte "Vi varslar om utveckling"

Nätverksträff Integration Gävleborg

Nuvarande Tillväxtnämnd har under de tre senaste åren satsat mer omfattande resurser än någon annan tidigare på aktiva insatser för nyanlända och invandrande Sandvikenbor.  I detta inbegrips även den tidigare utvidgningen av SFI. Andelen utrikesfödda bland våra egna anställda inom Tillväxt har aldrig varit större, vi har mycket fler riktade projektinsatser till denna målgrupp, vi har fler invandrare än någonsin i våra praktiska arbetslag och vi har aldrig tidigare fördelat så mycket resurser till förskola och skola samt föreningsliv för integrationsinsatser. Detta i ett läge där vi totalt sett netto fått minskade kommunala resurser.
Dessa insatser görs mot bakgrund av den stora betydelse som nettoinvandringen har för vårt land, region och kommun. Utan denna skulle vi tappa tillväxt och utveckling såväl på kort som lång sikt.

Möte med länsledningen

Möte med Swedbank angående projektet UNGA JOBB

Avstämningsmöte med facken i "Aktion 2010"

Avstämningsmöte i operativa gruppen för "Aktion 2010"

Problemet med att vara överdrivet gästvänlig ...

En rödhårig kalufs knoppade in Uniteds segermål mot lokalkonkurrenten City i helgen. Manchester stad/kommun äger genom gjorda investeringar ena halvan av nya City-arenan, som ligger i en sanerad stadsdel. Arenan heter också "City of Manchester Stadium". Staden/kommunen tar på grund av detta också in hälften av intäkterna från arenan. Uniteds hemmaarena Old Trafford ligger faktiskt i en annan kommun.

Tack vare "Spurs" har Man United fortfarande häng på "The Blues", och möter själva Tottenham hemma på "Theatre of dreams" på lördag. Nu står hoppet till att värsta konkurrenten Liverpool besegrar Drogba & Co söndagen den 2 maj, och/eller att grannen Wigan tar en skalp söndagen efter.

Mina båda Italien- respektive Spanien-favoriter Inter och Barcelona gör upp om vem som slutligen tar hem Champions League, även om det bara handlar om semifinal. Det lag av dessa som går till final slår sannolikt ett relativt starkt Bayern München, som är den troliga motståndaren i Madrid i maj. Även om ett blekt Barca förlorade otippat stort i Milano så blir sannolikt Messi & Ibra tungan på vågen i returen.Sandvikens IF tog poäng borta mot en av seriefavoriterna IK Frej. En 6:e-plats och två poäng upp till serieledning. Nästa match hemma på Jernvallen mot Västerås på söndag.

Vecka 15 — 2010-04-16

Länk till veckans data i diagram och tabeller

Industriproduktionsindex, februari 2010:

Nedgång för industriproduktionen i februari

Efter att ha ökat med 1,2 procent mellan december förra året och januari i år, minskade produktionen i industrin med 0,8 procent i februari jämfört med januari 2010. Produktionen inom två av industrins delbranscher utmärker sig i februari. Läkemedelsindustrin hade den svagaste utvecklingen, medan motorfordonsindustrin hade en stark utveckling i februari.

Under den senaste tremånadersperioden, december 2009-februari 2010, har produktionen inom industrin minskat med 1,7 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod. Vid en jämförelse mellan februari 2010 och samma månad året innan minskade industriproduktionen med 1,5 procent.

Sedan föregående publicering har förändringen i industriproduktionen mellan december 2009 och januari 2010 reviderats ned med 0,4 procentenheter. Förändringen i produktionen mellan januari 2010 och januari 2009 har också den reviderats ned med 0,4 procentenheter.

Nedåt för läkemedel och uppåt för motorfordon

Produktionen i industrin för motorfordon däremot ökade med 16,7 procent i februari jämfört med januari. Vid en jämförelse mellan februari 2010 och samma månad året innan ökade produktionen med 21,3 procent.
Delbranscherna utgör tillsammans 17,0 procent av totala industrins förädlingsvärde.
Länk till SCB

Industrins leverans- och orderläge, februari 2010:

Minskad orderingång i februari

Under januari steg orderingången med 2,8 procent jämfört med december 2009. Det innebär en revidering nedåt med 0,9 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för januari.

Orderingången från hemmamarknaden sjönk med 0,7 procent från januari till februari, efter att ha ökat med 4,0 procent från december till januari. Under den senaste tremånadersperioden ökade orderingången från hemmamarknaden med 3,5 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Orderingången från exportmarknaden minskade med 1,0 procent från januari till februari, efter att ha ökat med 1,8 procent från december till januari. Under den senaste tremånadersperioden ökade orderingången från exportmarknaden med 3,2 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Den totala orderingången ökade med 12,5 procent under februari 2010 jämfört med februari 2009. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 4,6 procent, och för exportmarknaden en ökning med 19,2 procent.

Orderingången under januari 2010 steg med 3,9 procent jämfört med januari 2009. Det innebär en revidering nedåt med 0,1 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för januari.
Hittills under 2010 (januari-februari) har den totala orderingången till industrin ökat med 8,2 procent jämfört med motsvarande period 2009.

Orderingången från hemmamarknaden har hittills under samma period ökat med 2,8 procent, medan orderingången från exportmarknaden har ökat med 12,5 procent.

Investeringsvaruindustrin

Inom investeringsvaruindustrin är det främst industrin för datorer, elektronikvaror och optik (SNI 26), övrig maskinindustri (SNI 28) samt motorfordonsindustrin (SNI 29) som är betydelsefulla för utvecklingen.
Orderingången till industrin för datorer, elektronikvaror och optik ökade med 5,8 procent från januari till februari och med 0,7 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Orderingången till övrig maskinindustri var oförändrad mellan januari och februari, men ökade  med 7,5 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.
Orderingången till motorfordonsindustrin ökade med 6,3 procent från januari till februari och med 8,9 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Insatsvaruindustrin

Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror

Industri för varaktiga konsumtionsvaror

Industrins leveranser sjönk i februari

Leveranserna under januari ökade med 3,9 procent jämfört med december. Det innebär en revidering nedåt med 0,2 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för januari.

Leveranserna till hemmamarknaden minskade med 1,1 procent från januari till februari, men ökade med 2,2 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Leveranserna till exportmarknaden sjönk med 3,0 procent från januari till februari, men steg med 3,2 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

De totala leveranserna steg med 1,0 procent under februari 2010 jämfört med februari 2009. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 0,4 procent och för exportmarknaden en ökning med 1,7 procent.

Leveranserna under januari 2010 minskade med 2,8 procent jämfört med januari 2009. Det innebär en revidering nedåt med 0,2 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för januari.
Hittills under 2010 (januari-februari) har industrins totala leveranser minskat med 0,8 procent jämfört med motsvarande period 2009. Leveranserna till hemmamarknaden har hittills under samma period minskat med 1,1 procent medan leveranserna till exportmarknaden har minskat med 0,6 procent. 
Länk till SCB

Regeringens ekonomiska vårproposition

Arbetslösheten blir något lägre nästa år

 

 

Den gradvisa återhämtningen inleds under 2010. Inhemsk efterfrågan bedöms utvecklas starkt bl.a. beroende på en god utveckling av den disponibla inkomsten, låga räntor och sunda offentliga finanser. Exporten kommer också att vara viktig för återhämtningen, men inte lika dominerande som i tidigare uppgångar.                                         

Arbetslösheten har stigit i krisens spår. På arbetsmarknaden väntas återhämtningen inledas under 2010, då sysselsättningen vänder uppåt och arbetslösheten vänder nedåt.

Det djupa fallet i BNP och den relativt höga arbetslösheten innebär att resursutnyttjandet är mycket lågt i dagsläget. Trots en god återhämtning medför detta att resursutnyttjandet inte är tillbaka i ett normalt läge förrän 2015.
                                            
Det låga resursutnyttjandet bidrar till att kostnadstrycket är relativt lågt de närmaste åren. Först under 2013 väntas den underliggande inflationen vara ungefär i linje med Riksbankens inflationsmål.
                                            
Jämfört med budgetpropositionen för 2010 bedöms den ekonomiska utvecklingen bli mer positiv med högre tillväxt och lägre arbetslöshet. Samtidigt bedöms riskbilden ha skiftat från att vara balanserad till att de negativa riskerna överväger.
Länk till regeringskansliet

Inkommande varsel om uppsägningar fortfarande högre i Gävleborg än för riksgenomsnittet

Nyanmälda lediga platser — 22 nya jobb till arbetsförmedlingen i Sandviken denna vecka

Vid veckans slut fanns 638 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 328 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 1,9% i Gävleborgs län.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 19,5%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat under samma period med 4,4%.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 22, vilket var 16 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 12,8% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 77 lediga jobb i Sandviken, vilket var 35 fler än samma vecka förra året och 12,1% av de kvarstående lediga jobben i länet.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 32,3% jämfört med samma period förra året. Sandviken uppnådde förra veckan nästan sin andel av de nyanmälda lediga jobben i länet, jämfört med kommunens relativa storlek av arbetsmarknaden i länet.
 

Arbetslösheten — 2 411 personer och 10,5% av befolkningen 16-64 år i Sandviken

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 8 746 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 9 133 personer. Totalt var alltså 17 879 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 24,2% eller 3 487 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,4% i Gävleborg.
 
Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 989 eller 44,7% kvinnor och 9 890 eller 55,3% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 411 personer i Sandvikens kommun, vilket var 574 personer eller 31,2% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,5% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.
 
Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 152 eller 47,8% kvinnor och 1 259 eller 52,2% män.
 

Ungdomsarbetslösheten — nu 640 unga arbetslösa i Sandviken (20,1% av befolkningen 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 616 personer förra veckan. Detta var en ökning med 25,9% sedan förra året och motsvarar 18,7% av länets befolkning i åldern 18-24 år.

Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 903 eller 41,2% kvinnor och 2 713 eller 58,8% män.

Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 640 personer, vilket var en ökning med 30,9% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,1% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 259 eller 40,5% kvinnor och 381 eller 59,5% män.
 

Arbetslöshetsprognos — svag säsongsmässig minskning innan det ökar igen från sommaren i år

Vi har i våra prognoser redan korrigerat för detta, och följt de justeringar som gjorts i de officiella nationella prognoserna. I detta ingår också anpassning till det faktum att antalet verkställda varsel om uppsägningar har varit relativt sett lågt under denna lågkonjunktur, särskilt i vår region. I de tidigaste prognoserna, mot bakgrund av hur arbetslösheten brukar följa BNP samt hur andelen verkställda tidigare har utfallit, låg vi ungefär på en nivå 2 000 arbetslösa högre än i nuvarande och sedan hösten 2009 justerade prognos.

Att andelen ungdomar skulle komma att ligga kring 25%-30% (26,5% vecka 14 år 2010), av den totala arbetslösheten i ålderskategorin 16-64 år, har varit en utgångspunkt i prognosen för Sandviken redan från början.

Regeringens nya prognossiffror i vårproppen ändrar heller inte på den bedömning vi gjort tidigare. Även i vår prognos ligger arbetslösheten totalt sett för helåret 2011 lägre än för helåret 2010. Gävleborg och Sandviken, som är mer beroende av industriproduktionens utveckling än riksgenomsnittet, ligger emellertid något senare i återhämtningen på arbetsmarknaden. Å andra sidan har vi en något mer optimistisk prognos vad gäller styrkan i arbetslöshets-minskningen under de sista åren 2013 och 2014 i prognosen. Orsakerna till detta redovisades i förra veckans lägesrapport.

Möjligtvis kan vi komma att behöva justera arbetslöshetsprognosen uppåt för åren 2012 — 2014, eftersom fallet i produktion att återta blev större för år 2009 och då industriproduktionen under inledningen av 2010 ännu inte går oreserverat starkt framåt. Vi avvaktar med justeringar i vår relativt optimistiska långtidsprognos tills vi ser hur arbetslösheten och matchningen mellan utbud och behov utvecklas under andra halvan av 2011.

 

Kommundirektörens ledningsgrupp

Tillväxtnämnd

Möte med CVL angående insatser för unga i studier

Avstämningsmöte med SOK-kansliet

UTK-beredning

Avstämningsmöte angående Forskarskolan

 

"Vi varslar om utveckling"

Liknöjdhetens vecka ...

Vecka 14 — 2010-04-09

Veckans data i diagram och tabeller

Konjunkturläget mars 2010 

Tjänstebranschen stark tillväxtmotor 2010-2011

Tjänstesektorn, och då främst handeln, har inte drabbats i samma utsträckning av den internationella konjunkturnedgången som industrin. Inom tjänstesektorn har produktionen under senare tid dessutom vänt upp. Förklaringen är en uppgång i den inhemska efterfrågan som tjänstesektorn är mycket beroende av. Utvecklingen drivs av den expansiva ekonomiska politiken med låga räntor och sänkta inkomstskatter. Detta bidrar till att hushållen kan öka sin konsumtion både i år och nästa år. Dessutom har svenska hushåll, till skillnad från i många andra länder, ett högt sparande som ger utrymme för ökad konsumtion. Den expansiva finanspolitiken har också resulterat i en stigande produktion i den offentliga sektorn.

Även om tjänstebranscherna och offentlig sektor spelar en ovanligt viktig roll i den här återhämtningen så är det trots allt den förbättrade konjunkturen i omvärlden som betyder mest för BNP-tillväxten. Genom en stigande efterfrågan från omvärlden ökar också bidraget från industrin till BNP-tillväxten 2011.

Det finns för närvarande mycket lediga resurser i ekonomin, både på arbetsmarknaden och inom företagen. Trots att produktionen tar fart blir arbetslösheten ändå drygt 9 procent både 2010 och 2011. Först 2014 är den svenska ekonomin i konjunkturell balans med en arbetslöshet kring 6,8 procent.   Den djupa lågkonjunkturen motiverar att finanspolitiken är expansiv, framför allt under 2010 men även 2011. Konjunkturinstitutet bedömer att ofinansierade åtgärder på ytterligare 8 miljarder kronor tillkommer i år, utöver de redan beslutade ofinansierade åtgärderna. År 2011 tillkommer ytterligare 40 miljarder kronor av ofinansierade åtgärder. Riksbanken börjar långsamt höja räntan från september i år. I slutet av 2011 är reporäntan 1,75 procent. Inflationen blir måttlig och stiger gradvis efter 2011.
Länk till konjunkturinstitutet

2010-04-07

Företagskonkurserna fortsätter nedåt

Den positiva trenden med färre företagskonkurser fortsätter. Under mars gick 625 företag i konkurs, en minskning med 15 procent mot samma månad 2009.
— Marssiffrorna fortsätter i den positiva riktning som 2009 hittills har inneburit, mycket tack vare att konjunkturen har stabiliserats, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC.

Under det första kvartalet i år uppgick företagskonkurserna till 1 587 stycken. Det innebär en minskning med 17 procent jämfört med januari till mars 2009. Därmed kryper också antalet konkurser för första kvartalet ner till 2005 års nivå, tillika genomsnitt för denna period under 2000-talet.
— Dessutom ska vi inte glömma att konkursutsattheten, det vill säga antal konkurser i förhållande till antal aktiva företag, är betydligt lägre nu än tidigare eftersom vi har så många fler aktörer verksamma i näringslivet, förtydligar Roland Sigbladh.

Positivt för de flesta län och branscher
Efter att länge ha dragits med stora problem är det i Skåne län som konkurserna minskar som mest när det gäller storstadslänen. Med några få undantag ser dock de allra flesta regioner nu en minskning i antalet företagskonkurser. Även de flesta branscher noterar konkursnedgångar och framför allt är det handeln och privata tjänsteföretag som noterar störst konkursminskningar. Samtidigt ser det ut som om tillverkningsindustrin håller på att återhämta sig efter några tuffa år. 
— Industrin har drabbats värre än tjänstesektorn av den internationella konjunktursvackan. Hushållen har ett högt sparande tillsammans med sänkta inkomstskatter och låga räntor, något som framför allt har gynnat tjänstesektorn. Men nu ser läget betydligt ljusare ut också för industrin, även om det går lite trögt för byggsektorn än så länge, säger Roland Sigbladh. 

Förlängt uppskov förändrar prognos
En av de osäkerhetsfaktorer inför våren och sommaren har varit de cirka 5 000 företag som fått uppskov med sina skatteinbetalningar. Nu har dessa företag fått ytterligare tidsfrist i och med att anståndet med skatteinbetalningarna har förlängts till januari 2011. Detta, i samband med den oväntat snabba konjunkturförbättringen, gör att UC väljer att justera sin konkursprognos för 2010 till minus tio procent. Det skulle innebära att drygt 6 200 företag går i konkurs under året.
— Även om vi fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur av historiska mått håller konjunkturen i omvärlden sakta på att återhämta sig. Detta får självklart effekt även på svenskt näringsliv, som dessutom hade ett bättre utgångsläge jämfört med de flesta europeiska länderna. Många företagare kämpar fortfarande med sin lönsamhet, men allt tyder på att den stora krisen är över för svenska företag den här gången, avslutar Roland Sigbladh.

Företagskonkurserna minskar kraftigt i Sandviken
Företagskonkurserna inom Sandvikens kommun har minskat mer än riks- och länsgenomsnittet. Under första kvartalet i år har det varit en enda företagskonkurs, att jämföra med 4 stycken under motsvarande period förra året.  
Länk till UC

Bolagsverket 2010-04-01

Fortsatt ökning av nyregistrerade företag hos Bolagsverket i mars

I Gävleborgs län ökar nyföretagandet i de fyra vanligaste företagsformerna mer än för riket som helhet. I mars 2010 nyregistrerades 128 företag, vilket är 22% fler än för samma månad 2009. Jämfört med februari i år var ökningen 32% för Gävleborgs län. Antalet nyregistrerade Aktiebolag ökade i mars med 24% jämfört med samma månad förra året, och ökade med 19% jämfört med februari 2010.

 I Sandvikens kommun ökade antalet nyregistrerade företag (aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag) med 12% i mars jämfört med februari i år. Jämfört med första kvartalet förra året har antalet nyregistrerade företag ökat med 17%, från 34 till 41 nyregistrerade företag. Antalet nya Aktiebolag har under denna period ökat med 48% under första kvartalet i år, från 12 nya AB första kvartalet år 2009 till 23 nya AB hittills i år i Sandviken.
Länk till bolagsverket

Inköpschefsindex

• PMI sjönk till 61,1 i mars, frÃ¥n 61,5 i februari. NedgÃ¥ngen för mars mÃ¥nad är den andra i rad frÃ¥n en toppnotering pÃ¥ 61,7 i januari. Trots detta befinner sig indexet väl etablerat i tillväxtzonen.
• OrderingÃ¥ngen, som har den största vikten av PMIs fem delindex, föll tillbaka med 3,7 indexenheter. Även produktionen och sysselsättningen bidrog negativt till utvecklingen. Företagens efterfrÃ¥gan pÃ¥ personal fortsätter att öka även om indexet stabiliserades kring 55-strecket.
• Lagerutvecklingen och leverantörernas leveranstider bidrog till att PMI steg under mars. En betydande uppgÃ¥ng i delindexet för leverantörernas leveranstider signalerar ett relativt starkt efterfrÃ¥getryck.

Länk till Swedbank

Tjänsteproduktionsindex, februari 2010:

Nedgång för tjänsteproduktionen i februari

Samtliga jämförelser är årsjämförelser och bygger på kalender- och fastprisjusterade indexvärden där inget annat nämns.

Produktionen inom partihandeln och datakonsultverksamheten minskade med 4,6 respektive 3,7 procent, även fastighetsverksamheten (-2,3 %) minskade. Tjänsteproduktionen inom utbildningsväsendet och motorhandeln ökade med 7,3 respektive 7,0 procent.

Partihandeln och datakonsultverksamheten bidrar med 0,5 respektive 0,2 procentenheter till nedgången i den totala tjänsteproduktionen. Motsvarande uppgift för fastighetsverksamheten är 0,5 procentenheter. Utbildningsväsendet och motorhandeln dämpar nedgången i den totala tjänsteproduktionen med 0,2 procentenheter vardera.
Länk till SCB
 

Inkommande varsel om uppsägningar fortfarande högre i Gävleborg än för riksgenomsnittet

Nyanmälda lediga platser — 16 nya jobb till arbetsförmedlingen i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 183 under veckan, vilket var 33 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,1% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 669 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 613 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 20,4%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat under samma period med 3,3%.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 10, vilket var 13 färre jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 5,5% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 62 lediga jobb i Sandviken, vilket var 10 fler än samma vecka förra året och 9,3% av de kvarstående lediga jobben i länet.
 
Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 28,2% jämfört med samma period förra året. Trots detta har Sandviken fortfarande en betydligt lägre andel av de nyanmälda lediga jobben i länet, än kommunens relativa storlek av arbetsmarknaden i länet.

Arbetslösheten — 2 433 personer och 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 8 921 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 9 075 personer. Totalt var alltså 17 996 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 26,9% eller 3 820 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,4% i Gävleborg.

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 8 013 eller 44,5% kvinnor och 9 983 eller 55,5% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 433 personer i Sandvikens kommun, vilket var 650 personer eller 36,5% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.

Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 159 eller 47,6% kvinnor och 1 274 eller 52,4% män.

Ungdomsarbetslösheten — nu 650 unga arbetslösa i Sandviken (20,4% av befolkningen 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 622 personer förra veckan. Detta var en ökning med 25,8% sedan förra året och motsvarar 18,7% av länets befolkning i åldern 18-24 år.
 
Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 917 eller 41,5% kvinnor och  2 705 eller 58,5% män.

Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 650 personer, vilket var en ökning med 34,9% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,4% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
 
Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 264 eller 40,6% kvinnor och 386 eller 59,4% män.
 

Arbetslöshetsprognos — svag säsongsmässig minskning innan det ökar igen

I den långtidsprognos som vi gjort kommer nu arbetslösheten att öka till nya "toppnivåer" under år 2011. Men redan under andra halvåret påbörjas en relativt snabb minskning av arbetslösheten, en minskning som t o m är snabbare än vad Konjunkturinstitutet räknar med som genomsnitt för landet.

Huvudorsakerna till denna relativt sett optimistiska prognos är den starka betoning i exportindustri som finns i vår region, och som kommer att gynna sysselsättningen i vår region mer än i riket som helhet när väl tillväxten ökar mer påtagligt för att täcka den efterfrågan som "vilat" under lågkonjunkturen. Det som kommer att påverka storleksordningen på denna uppgång är produktivitetens utveckling. En del bedömare tror att Riksbankens prognoser om produktivitetsutvecklingen är för optimistisk, även om de kommande årens ökade investeringsplaner som regel resulterar i effektiviseringar av produktionsteknik och tillverkningsprocesser.

En annan mycket betydelsefull påverkansfaktor vad gäller sysselsättningen och arbetskraftsefterfrågan finner vi i den demografiska utvecklingen. Årets antal 18-åringar är den enskilt största årsgruppen av alla årsgrupper, bortsett för personer över 60 år. Från denna nivå kommer nu antalet 18-åringar att minska snabbt och påtagligt. Mellan år 2009  och år 2016 kommer antalet 18-åringar att minska med hela 35,9% i Sandvikens kommun.

Samtidigt är nu antalet 65-åringar mycket stort, och under 2009 var det "rekordmånga" ålderspensionärer. Antalet 65-åringar åren 2009-2011 är de enskilt största åldergruppen av alla åldergrupper i kommunen, med alla över 60 år inkluderade. Det är de enda enskilda åldergrupperna i kommunen som överstiger 600 personer per år.

Vid en jämförelse mellan antalet 18 åringar och antalet 65-åringar respektive år framgår att skillnaden kommer att öka påtagligt de närmaste åren. Och denna effekt skall dessutom ackumuleras. Mellan år 2009 och 2013 motsvarar skillnaden en hel årskull på 442 personer. Med en utveckling där allt fler 18-åringar dessutom behöver, och sannolikt kommer att, gå vidare till studier och yrkesutbildningar efter gymnasiet så kommer bristen på direkt nytillträdande på arbetsmarknaden att bli ännu större under de närmaste åren.

Sammantaget gör detta att vi prognostiserar en något snabbare minskning av arbetslösheten, med början under andra halvan av år 2011, än i nu gällande prognoser för hela riket även om vi inte tror att sysselsättningen totalt sett kommer att utvecklas annorlunda.

Stygruppsmöte med ESF-rådet i varselprojektet ...

Avstämning med Region Gävleborg ang Regional Kompetensplattform

Arbetet med "Gävleborgspaketet" fortsätter ...

Aktion 2010 börjar utveckla sina arbetsformer ...

Ã…rhundradets skandal, alla kategorier ...

Gefle IF ligger emellertid på femte plats i allsvenskan med bara tre poäng upp till serieledning.
 
Bofinkarna har nu kommit en masse. Så det är bara att ta av sig långkalsongerna och ta nya tag så vinner vi Premier League med Man U, Champions League med Ibra´s Barca samt Allsvenskan med Gefle. Härligt ...

Vecka 13 — 2010-03-31

Länk till veckans data i diagram och tabeller

Konjunkturbarometern, mars 2010 

Företag och hushåll

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin var oförändrad mellan februari och mars och ligger över det historiska genomsnittet. Indikatorn för byggindustrin steg en enhet och här är läget fortfarande svagare än normalt. Konfidensindikatorn för detaljhandeln har sjunkit de två senaste månaderna efter rekordnoteringen i januari i år. I mars föll den fyra enheter, men den visar fortfarande på att läget i branschen är mycket starkare än normalt. Indikatorn för de privata tjänstenäringarna steg marginellt och läget är liksom tidigare något starkare än normalt.
Hushållens konfidensindikator (CCI) steg under mars med ytterligare 2,5 enheter till 15,5. Det innebär att stämningsläget hos hushållen är mer positivt än normalt.

Företag: Industrin rapporterar stark ordertillväxt
Konfidensindikatorn för näringslivet steg en enhet i mars. Den har nu stigit tolv månader i rad och ligger klart över det historiska genomsnittet. Byggindustrin och tjänstenäringarna bidrog i positiv riktning, medan konfidensindikatorn för detaljhandeln minskade. Indikatorn för tillverkningsindustrin var oförändrad.

Hushåll: Ökad optimism om jobben
Hushållens konfidensindikator (CCI), som mäter synen på den egna och Sveriges ekonomi, steg under mars med 2,5 enheter till 15,5. Det innebär att hushållen har en mer positiv uppfattning om det ekonomiska läget än normalt. Hushållen ser allt ljusare på Sveriges ekonomi och läget på arbetsmarknaden, makroindex ökade under mars från 15,1 till 21, 7. Mikroindex, som mäter hushållens syn på sin egen ekonomi, steg 1,3 enheter till 6,1, vilket är strax över det historiska genomsnittet.
Länk till konjunkturbarometern

Varuexport, varuimport och handelsnetto, februari 2010, i löpande priser:

LÃ¥gt handelsnetto i februari

Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 0,6 miljarder kronor under februari 2010 enligt preliminära beräkningar. För februari 2009 var överskottet 8,6 miljarder kronor.

Varuexportens värde under februari uppgick till 81,8 miljarder kronor och varuimportens till 81,2 miljarder. Varuexportens värde ökade med 1 procent och varuimportens ökade med 12 procent jämfört med februari 2009.

Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 9,2 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 8,6 miljarder.
Antalet vardagar i februari var lika många som i februari 2009. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 3,7 miljarder kronor för februari 2010 och 4,6 miljarder för januari 2010. För december 2009 var motsvarande värde 5,1 miljarder kronor.

Handelsnettot för december 2009 — februari 2010 gav ett överskott på 13,8 miljarder kronor
Under den senaste tremånadersperioden har värdet av varuexporten ökat med 1 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Varuimportens värde har ökat med 5 procent. Varuexportvärdet under denna period uppgick till 244,8 miljarder kronor och varuimportvärdet till 231,0 miljarder. Handelsnettot för december 2009 — februari 2010 gav därmed ett överskott på 13,8 miljarder kronor. För motsvarande månader ett år tidigare noterades ett överskott på 23,4 miljarder kronor.
Länk till SCB

Sweden Update, Nordea Economic Research, 29 mars 2010

Ny bild av sysselsättningen

Nordea, som tidigt stått för de mest optimistiska prognoserna (som hittills inte riktigt uppfyllts), räknar nu med att sysselsättningen ökar med 0,5 procent i år. Det är väsentligt bättre än Riksbankens prognos på -0,9 procent. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden ändrar förutsättningarna för penningpolitiken och stärker Nordeas syn att Riksbanken kommer att höja räntan snabbare i år än vad som för närvarande är prissatt på marknaderna.

Under hösten och vintern har det blivit allt tydligare att det har skett en oväntat tidig vändning på arbetsmarknaden. Nedgången i antalet sysselsatta har inte bara brutits, sysselsättningen har dessutom börjat öka. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) steg antalet sysselsatta redan under fjärde kvartalet 2009 jämfört med kvartalet innan och uppgången har fortsatt under inledningen av 2010. Utöver starka utfall så tecknar alla viktiga indikatorer och våra modeller en ljus bild av sysselsättningen. Vår bedömning är därför att den redan inslagna trenden kommer att fortgå. Den överraskande starka utvecklingen har föranlett oss att ännu en gång justera vår redan relativt optimistiska arbetsmarknads-prognos för 2010. Nu räknar vi med att sysselsättningen ökar med 0,5 procent i år som årsgenomsnitt, vilket kan jämföras med Riksbankens senaste bedömning på -0,9 procent. Revideringen sker inom ramen för vår BNPprognos på omkring 3 procent. Således är det produktiviteten och medelarbetstiden som är lägre än i våra tidigare bedömningar. Vad gäller produktiviteten så ökar den fortfarande i god takt i år enligt vår prognos, men med knappt 3 procent och inte med 3,5 procent som t ex Riksbanken räknar med. Vår prognos är således att det sker en återhämtning i produktiviteten men långsammare än i många andra bedömares prognoser.

Det börjar bli tjatigt men förtjänas att upprepas, att ekonomin är tudelad. Sysselsättningen i den privata tjänstesektorn, där 45 procent av antalet sysselsatta återfinns, har inte minskat under krisen. Under fjärde kvartalet började den dessutom att öka och förklarar av allt att döma den gynnsamma utvecklingen i den totala sysselsättningen även i början av innevarande år. Det är också denna sektor som står för större delen av uppgången framöver enligt vår bedömning.

Industrin är det stora sorgebarnet på arbetsmarknaden. På drygt ett år har sysselsättningen i industrin minskat med drygt 100 000 personer! De tidigare rekordhöga varslen har fallit tillbaka och det kommer allt mer positiva signaler från industrin. Mycket talar därför för att syssel-sättningen är på väg att plana ut i industrin, även om det lär dröja innan någon ökning sker. Tonläget är positivare även i byggsektorn, vilket också det bidrar till att sysselsättningen i de varuproducerande branscherna stabiliseras.

I den offentliga sektorn föll sysselsättningen kraftigt ifjol. Nyanmälda lediga platser i sektorn har dock vänt upp igen. Ökningen talar för att tilldelade resurser och valår gör att sysselsättningen stiger något i den offentliga sektorn framöver.Trots att sysselsättningen har börjat öka har arbetslösheten ändå stigit i början av året. Det beror på att det har skett en oväntat stor tillströmning till arbetskraften. Uppgången kan möjligen sättas i samband med den kraftiga ökningen av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. Prognosen för arbetslösheten har därför justerats mindre än för sysselsättningen.

Sammanfattningsvis är den överraskande starka arbetsmarknaden ett uttryck för att aktiviteten ökar i ekonomin. Den är inte bara ett kvitto på att "återhämtningen vilar på fastare mark" som Riksbanken uttryckte det i sin februarirapport. Istället är det en helt annan och betydligt starkare konjunkturbild som framträder. En lägre produktivitet än väntat reser frågetecken om den långsiktiga och potentiella tillväxtförmågan i svensk ekonomi, vilken förefaller vara lägre än tidigare bedömt. Oavsett om så är fallet eller ej är slutsatsen för penningpolitiken densamma på kort sikt, nämligen att en styrränta nära noll är alldeles för låg. Därmed finns en sannolikhet för att Riksbanken höjer reporäntan redan i april, även om vårt huvudscenario är att den första höjningen sker i juli med 25 punkter. Det kan dock inte uteslutas  att Riksbanken höjer med 50 punkter i juli. Svensk ekonomi framstår allt mer som ett särfall med en stark arbetsmarknad, med offentliga finanser snart i balans och en bostadsmarknad som riskerar att bli överhettad.
Länk till Nordea

Snabbindikator på konjunkturen, mars 2010:

Konjunkturen vänder upp för storföretagen

Efter två mycket tunga halvår har konjunkturbedömningen bland storföretagen ljusnat betydligt för flertalet branscher. Framförallt gäller det de branscher där svackan har varit djupast. Detta har lett till att konjunkturbedömningen är mera koncentrerade sett i ett branschperspektiv — spannet mellan den starkaste och den svagaste bedömningen har minskat kraftigt. Skillnaden mot i höstas är allra tydligast inom industrin, men det finns även exempel inom tjänstesektorn på branscher som har lyft sig markant det senaste halvåret. Även om industrin har återhämtat sig i större utsträckning än tjänstesektorn så är det inom tjänstesektorn som nulägesbedömningen är mest optimistisk — där bedömer samtliga branscher läget som normalt eller bättre.
 
Förbättringen var väntad — prognoserna i höstas var överlag mycket optimistiska. Storföretagens bedömning av den egna placeringen i konjunkturcykeln visar också tydligt att positionerna har flyttats fram. I samtliga branscher uppger en majoritet av företagen att de är på väg uppåt i konjunkturcykeln, samtidigt som andelen som befinner sig på botten  har minskat avsevärt inom de flesta branscher. Vidare är andelen företag på väg neråt i konjunkturen eller på toppen mycket begränsade. När botten nu bedöms vara passerad är det logiskt att den närmaste framtiden ter sig ljus. Företagen väntar sig en återhämtning och prognosen inför hösten är mycket optimistisk inom samtliga branscher. Negativa inslag i prognosen lyser helt med sin frånvaro.

Industrin avancerar
I ett branschperspektiv har den varuproducerande sektorn återigen närmat sig tjänstesektorn. Inom tunga industribranscher som verkstad, skog och kemi är nuläget normalt eller något bättre. I svansen återfinns mindre branscher som övrig tillverkning samt förlag och grafisk industri som fortfarande har en bit kvar till ett normalläge. Samtidigt har de två just nu konjunkturstarkaste tjänstebranscherna, vård och utbildning, backat marginellt. I övrigt var förändringen även för tjänstebranscherna positiv med betydande förbättringar inom företagstjänster, detaljhandel och partihandel.  

Genomgående placerar sig en majoritet av företagen i respektive bransch i en uppgångsfas samtidigt som andelen som ligger på konjunkturbotten har minskat drastiskt. Tydligast har framflyttningen i konjunkturcykeln skett inom stål- och metallverk, hotell och restaurang samt företagstjänster. Även inom branscher där placeringen i konjunkturcykeln inte har flyttats fram lika påtagligt, som bland annat verkstadsindustrin och detaljhandeln, bedömer ändå en klar majoritet av företagen att de är på väg uppåt i konjunkturen.

Verkstadsindustrin hoppfull
Optimismen inför hösten leds av tungviktare som verkstadsindustrin, företagstjänster samt transport och kommunikation. Även inom hotell och restaurang råder stor optimism. Byggsektorn, som i höstas stack ut med sin negativa prognos, har också stora förhoppningar inför det kommande halvåret efter det att den förra prognosen slog fel. Inget av storföretagen i de nyss nämnda branscherna tror på en försämring på ett halvårs sikt.

Minst optimistiska framöver är branscherna vård och utbildning, där nulägesbedömningen är som mest positiv, tillsammans med livsmedelsindustrin. Trots en mera dämpad optimism inom dessa branscher tror samtliga företag på ett oförändrat eller bättre läge till hösten. Livsmedelsindustrin har under längre tid haft problem av strukturell karaktär, men tycks ha stått emot nedgången relativt bra. Detta kan förklara varför återhämtningen inom dessa branscher är förhållandevis blygsam.
Länk till SCB

Detaljhandelns försäljning, februari 2010

Försäljningen i detaljhandeln ökade i februari

Omsättningen för detaljhandeln mätt i löpande priser ökade med 3,5 procent mellan februari 2009 och februari 2010. Dagligvaruhandeln ökade med 3,3 procent och sällanköpsvaruhandeln med 3,8 procent. Detaljhandelns försäljningsvolym minskade med 1,0 procent från januari till februari i år. Under den senaste tremånadersperioden (december-februari) steg försäljningsvolymen med 0,4 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod (september-november). Båda dessa uppgifter är kalenderkorrigerade och säsongrensade.

HUI kommenterar:
Både januari och februari har visat upp en mer återhållsam försäljningstillväxt än tidigare månader. Försäljningsökningen i februari var visserligen stark, men med tanke på att jämförelsemånaden (februari 2009) minskade med drygt 5 procent måste utfallet ändå ses som relativt svagt.

Att hushållen, vars optimism för tillfället är rekordhög, inleder detaljhandelsåret återhållsamt är något överraskande. Det skulle kunna vara ett resultat av att man spenderat friskt under fjolårets sista kvartal och därefter agerar försiktigt. Det skulle också kunna förklaras av att hushållen nu börjar förbereda sig på framtida räntehöjningar, vilket kommer att tvinga många hushåll till återhållsamhet. En annan viktig förklaring är att andra delar av hushållens konsumtion, exempelvis bilar, växer kraftigare på bekostnad av detaljhandeln. Möjligtvis finns också en vädereffekt, vilket inte minst åskådliggörs av sport- och skohandelns svaga utveckling. Vinterkollektionerna är slutsålda och butikerna är fyllda av vårprodukter, men utomhus ligger snön fortfarande kvar.
Länk till SCB

Inkommande varsel om uppsägningar fortfarande högre i Gävleborg än för riksgenomsnittet

Nyanmälda lediga platser — 16 nya jobb till arbetsförmedlingen i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 195 under veckan, vilket var 67 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 836 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 402 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,2% i Gävleborgs län.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 19,8%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län har dock de nyanmälda lediga jobben minskat under samma period med 2,7%.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 16, vilket var 13 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 6,5% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 62 lediga jobb i Sandviken, vilket var 23 fler än samma vecka förra året och 6,7% av de kvarstående lediga jobben i länet.
 
Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 36,0% jämfört med samma period förra året. Trots detta har Sandviken fortfarande en betydligt lägre andel av de nyanmälda lediga jobben i länet, än kommunens relativa storlek av arbetsmarknaden i länet.
 

Arbetslösheten — 2 430 personer och 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 8 853 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 9 116 personer. Totalt var alltså 17 969 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 28,6% eller 3 993 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,4% i Gävleborg.

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 949 eller 44,2% kvinnor och 10 020 eller 55,8% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 430 personer i Sandvikens kommun, vilket var 694 personer eller 40,1% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.

Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 153 eller 47,4% kvinnor och 1 277 eller 52,6% män.

Ungdomsarbetslösheten — nu 655 unga arbetslösa i Sandviken (20,6% av befolkningen 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 709 personer förra veckan. Detta var en ökning med 32,3% sedan förra året och motsvarar 19,0% av länets befolkning i åldern 18-24 år.

Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 942 eller 41,2% kvinnor och 2 767 eller 58,8% män.Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 655 personer, vilket var en ökning med 42,4% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,6% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 264 eller 40,3% kvinnor och 391 eller 59,7% män.

Arbetslöshetsprognos — svag säsongsmässig minskning innan det ökar igen

Tre nya avtal med Arbetsförmedlingen

Planeringsmöte i operativa gruppen för "Aktion 2010"

Kortvecka och semesterdag

Fotbollslivet hackar liksom våren ...

Men redan till helgen och kommande vecka kan ordningen och våren vara tillbaka med stormsteg . Glad Påsk ...

Vecka 12 — 2010-03-26

Länk till veckans data i diagram och tabeller

Arbetskraftsundersökningen (AKU), februari 2010:

Nedgången i antal sysselsatta har stannat av

Förändringar på kort sikt

Antalet arbetslösa i åldern 15-74 år uppgick enligt säsongrensade data till 448 000 personer, och det relativa arbetslöshetstalet till 9,1 procent. Ökningstakten i antalet arbetslösa och i det relativa arbetslöshetstalet är på samma nivå som under de senaste månaderna. Jämfört med årsskiftet 2008/2009, då ökningstakten var som högst, har takten dämpats något. Bland männen är ökningstakten lägre än bland kvinnorna.

Antal personer i arbetskraften uppgick säsongrensat till 4 963 000 och visar en positiv trend för båda könen. Enligt säsongrensade data uppgick arbetskraftstalet, det vill säga arbetskraftens andel av befolkningen, till 70,9 procent. I slutet av 2009 vände trenden till att bli svagt positiv från en tidigare nedåtgående trend. Det finns emellertid skillnader mellan könen. Medan utvecklingen för männen har vänt till en positiv trend kvarstår nedgången bland kvinnorna, dock har nedgångstakten dämpats de sista månaderna.

Förändringar jämfört med februari 2009
Färre fast anställda, fler tidsbegränsat anställda
I februari 2010 var 4 452 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta. För första gången sedan januari 2009 är det ingen statistisk signifikant minskning på ett års sikt. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, minskade dock till följd av en befolkningsökning om 75 000 personer. Jämfört med februari 2009 är det en nedgång med 0,8 procentenheter, till 63,6 procent. Sysselsättningsgraden minskade framförallt bland kvinnor i åldersgruppen 25-54.

Inom näringsgrenen "Tillverkning av verkstadsvaror" är det fortfarande en minskning på ett års sikt i antalet sysselsatta. Minskningen var 38 000 personer jämfört med februari 2009.

Antalet fast anställda minskade med 71 000 personer till 3 357 000 personer. Minskningen var jämnt fördelad mellan könen, 36 000 för män respektive 35 000 för kvinnor. Antalet tidsbegränsat anställda ökade dock på ett års sikt med 44 000 personer, vilket innebär att 608 000 var tidsbegränsat anställda.

Antalet arbetade timmar
Antalet arbetade timmar uppgick till i genomsnitt 148,4 miljoner per vecka i februari 2010. Med hänsyn tagen till skillnader i semesterledighet och liknande mellan 2010 och 2009 är det ingen statistisk säkerställd förändring jämfört med februari 2009. Detta är andra månaden i rad som arbetade timmar inte minskade signifikant på ett års sikt.

Av de arbetade timmarna utfördes 85,7 miljoner av män och 62,8 miljoner av kvinnor. 1,7 miljoner utfördes av personer sysselsatta utomlands men folkbokförda i Sverige.

Fler arbetslösa
Antalet arbetslösa i åldern 15-74 år uppgick till 459 000 personer i februari 2010. Det är 72 000 fler jämfört med februari 2009. Ökningen omfattade både män och kvinnor — 39 000 fler män och 33 000 fler kvinnor. Ökningen skedde främst i åldersgruppen 25-54 år. Av de arbetslösa var 149 000 studerande på heltid, vilket motsvarar 32 procent.

Den relativa arbetslösheten var 9,3 procent av arbetskraften i februari 2010. Det är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med motsvarande månad föregående år.

I åldersgruppen 15-24 år var 161 000 personer arbetslösa, eller 26,8 procent av arbetskraften. Mer än hälften, eller 88 000, av dessa var studerande på heltid.

De långtidsarbetslösa, det vill säga personer med en arbetslöshetstid längre än 26 veckor, ökade med 64 000 till 149 000 personer, eller 34 procent av de arbetslösa. Ökningen skedde främst bland personer i åldern 25-54 år där antalet långtidsarbetslösa ökade med 47 000, eller 97 procent, till 95 000 långtidsarbetslösa.

Personer ej i arbetskraften
Antalet personer i åldern 15-74 år som inte ingår i arbetskraften uppgick till 2 090 000 i februari 2010. Antalet sjuka utanför arbetskraften minskade med 79 000 personer, medan antalet pensionärer och heltidsstuderande ökade med 54 000 respektive 38 000 personer[1] jämfört med februari 2009.

Det totala outnyttjade arbetskraftsutbudet
Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande utgör tillsammans det outnyttjade arbetskraftsutbudet. I februari uppgick deras arbetskraftsutbud till 22,5 miljoner timmar per vecka. Det motsvarar 562 500 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka. Jämfört med februari 2009 är det en ökning med 67 500 heltidsarbeten.
Länk till SCB

Swedbank Global Konjunktur- och Strukturrapport, 2010 03 18

Global återhämtning fortskrider — likväl står världsekonomin inför stora strukturella utmaningar

• Den globala ekonomin är inne i en fas av Ã¥terhämtning, men trots alla stora stimulanser är uppgÃ¥ngen ännu inte övertygande. PÃ¥ grund av tillfälliga faktorer reviderar vi upp den globala BNP-tillväxten till 3,9 % för i Ã¥r (3,3 %). Under andra halvÃ¥ret dämpas Ã¥terigen takten, och även under 2011 kommer främst USA och Europa känna av att stimulanserna börjar dras tillbaka. Global BNP-tillväxt växlar ned till 3,6 % (3,5 %). Under 2012 förutser vi att efterfrÃ¥gan blir nÃ¥got mer självgÃ¥ende och tillväxten stiger till 3,9 %.
• Detta scenario av lÃ¥ngsam och knagglig Ã¥terhämtning ger vi en sannolikhet pÃ¥ 60 %. En "double dip" där OECD-ekonomierna Ã¥terigen krymper flera kvartal i rad ger vi 20 %, vilket är samma sannolikhet som vi även tilldelar ett scenario med en starkare och mer robust Ã¥terhämtning.
• Den okonventionella penningpolitiken har förbättrat läget pÃ¥ kreditmarknaderna i USA, Storbritannien och Europa. Samtidigt ser vi flera nackdelar med denna balansräkningspolitik, och vi förordar att den fasas ut först, följt av finanspolitisk Ã¥tstramning. Eftersom finanspolitiken mÃ¥ste stramas Ã¥t redan nu i vissa länder där finansmarknadens förtroende är lÃ¥gt, och andra mogna ekonomier följer efter under nästa Ã¥r, finns anledning för centralbanker att höja sina styrräntor mer försiktigt. Likväl kan det vara bra att lämna krisräntan och övergÃ¥ till en räntepolitik som anpassas till en lÃ¥ngsam och knagglig Ã¥terhämtning.
• Strukturreformer behövs pÃ¥ global, regional och nationell nivÃ¥. Det räcker inte med stimulanser för att stärka världsekonomin. De växande offentliga skuldbergen utgör stora risker för tillväxt, inflation och finansiell stabilitet, och det krävs beredskap för att undvika nya kriser. Eurozonen mÃ¥ste utveckla nya ramverk, men länderna mÃ¥ste ocksÃ¥ efterfölja de gamla reglerna. Finanssektorn behöver reformeras, inte minst för att undvika nya obalanser. Världen blir inte densamma efter krisen. Det gäller att förstÃ¥ hur förändrade omvärldsförutsättningar pÃ¥verkar vÃ¥ra företag och hushÃ¥ll.

http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,83324,00.html

SBABs Konjunkturrapport 23 mars 2010

Konjunkturuppgång utan inflationshot

Den svenska ekonomin väntar fortfarande på det stora lyftet efter finanskrisen. Under fjärde kvartalet förra året var BNP svagare än väntat och minskade med 0,6 procent från tredje kvartalet efter att ha varit i stort sett oförändrad under andra och tredje kvartalet. Den svenska ekonomin går därmed in i 2010 med att negativt överhäng för BNP på 0,5 procentenheter.

Statistiken hittills för första kvartalet i år och fortsatta positiva enkäter till företag och hushåll tyder emellertid på att BNP-tillväxten börjar ta fart. Vi räknar med att konjunkturen förbättras ytterligare under de kommande kvartalen och att fallet i BNP med 4,9 procent förra året förbyts till en tillväxt i år med 2,2 procent. Under nästa år bedömer vi att BNP-tillväxten accelererar till 3 procent. Det innebär att vi justerar upp BNPprognosen för 2010 och 2011 med 0,4 respektive 0,2 procentenheter. Uppjusteringen av BNP-prognosen för i år beror framför allt på att investeringarna inte väntas falla lika mycket som tidigare och att nettoexporten väntas ge ett större positivt bidrag. När det gäller upprevideringen av BNP-prognosen för nästa år är det främst vår syn på hushållens konsumtion och investeringarna som blivit mer positiv.
 
Fallet i BNP med sammanlagt 5 procent 2008-2009 innebär att kapacitetsutnyttjandet fortsätter att vara mycket lågt under prognosperioden. Arbetslösheten fortsätter att stiga och inflationstrycket kommer att vara lågt.
Länk till SBAB
 

Inkommande varsel om uppsägningar högre i Gävleborg än för riksgenomsnittet

Nyanmälda lediga platser — 12 nya jobb till arbetsförmedlingen i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 195 under veckan, vilket var 67 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 836 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 402 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,2% i Gävleborgs län.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 19,8%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län har dock de nyanmälda lediga jobben minskat under samma period med 2,7%.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 12, vilket var 1 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 6,1% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 56 lediga jobb i Sandviken, vilket var 6 fler än samma vecka förra året och 6,7% av de kvarstående lediga jobben i länet.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 32,1% jämfört med samma period förra året. Trots detta har Sandviken fortfarande en betydligt lägre andel av de nyanmälda lediga jobben i länet, än kommunens relativa storlek av arbetsmarknaden i länet.

Arbetslösheten — 2 424 personer och 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 8 853 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 9 116 personer. Totalt var alltså 17 969 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 28,6% eller 3 993 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,4% i Gävleborg.

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 949 eller 44,2% kvinnor och 10 020 eller 55,8% män.Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 424 personer i Sandvikens kommun, vilket var 694 personer eller 40,1% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.

Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 149 eller 47,4% kvinnor och 1 275 eller 52,6% män.
 

Ungdomsarbetslösheten — nu 654 unga arbetslösa i Sandviken (20,5% av befolkningen 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 709 personer förra veckan. Detta var en ökning med 32,3% sedan förra året och motsvarar 19,0% av länets befolkning i åldern 18-24 år.

Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 942 eller 41,2% kvinnor och 2 767 eller 58,8% män.Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 654 personer, vilket var en ökning med 45,7% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,5% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
 
Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 263 eller 40,2% kvinnor och 391 eller 59,8% män.

Arbetslöshetsprognos — svag säsongsmässig minskning innan det ökar igen

Företagsbesök på ett mellanstort företag i Gävle och Sandviken

Möte med anordnargrupp "Aktion 2010"

Kommunstyrelsen tilldelar extra resurser mot ungdomsarbetslösheten

Enhetschefsmöte

Möte med valideringsinstitutet ISEA

Landsbygdsutveckling och integration via traditionellt jordbruk

Avstämningsmöte i samordningskansliet

Nu är sambandet fotboll och tillväxt även vetenskapligt bevisat ...

Lars Behrenz hypotes är att ett elitidrottslag skapar en god stadsstämning som sedan smittar av sig på näringslivet. Nyföretagande, framtidstro och stolthet följer därefter.

- Företag och studenter tänker på sådant när de ska välja stad. Kommunerna borde fundera lite på det när man pratar utveckling. Idrott är en viktig bit och inte bara ett nöje.
Han är noga med att betona att många andra faktorer spelar in i en stads utveckling. Stämmer teorierna kan dock idrotten räknas som en allt viktigare ekonomisk fråga.
Län till DN

Sandvikens IF spelar en mycket intressant match hemma på Jernvallen nu på söndag i Svenska cupen mot Dalkurd. Tidigare samma dag spelar Gefle IF hemma på Strömvallen mot Malmö. Ett Gefle som i en tidig seriefinal tog poäng hemma mot Elfsborg och som slog Åtvidaberg borta denna vecka, på en plan som nästan matchade Hille IF:s gamla fotbollsåker vid Hille kyrka. Nu är Gefle 6:a i allsvenskan, bara 2 poäng från serieledning. Man U ligger nu på välförtjänt på första plats i Premier League. Våren är nu definitivt här för att stanna ... 

Vecka 10 — 2010-03-12

Yrkesstatistik 2008: Utrikesfödda upprätthåller Sveriges omsorgs-, vård- och servicesektor

Lägst andel bland de 10 största yrkena fanns i yrket företagssäljare där endast 6 procent av de anställda var utrikes födda. Andra yrken, förutom de 10 största, med hög andel utrikes födda var koreografer och dansare, språkvetare, översättare och tolkar samt buss- och spårvagnsförare. Exempel på yrken med låg andel utrikes födda var militärer, flygledare, brandmän och poliser.

Många kvinnliga undersköterskor medan säljarna domineras av män

Länk till SCB

Tjänsteproduktionsindex, januari 2010:

Ljusning för tjänsteproduktionen i januari

Tjänsteproduktionen inom motorhandeln och företagstjänster ökade  med 12,8 respektive 7,7 procent, även detaljhandeln ökade med 4,7 procent. Produktionen inom datakonsultverksamhet minskade med 6,1 procent, även partihandeln (-1,7 %) minskade.

Motorhandeln och företagstjänster bidrar med 0,4 respektive 0,9 procentenheter till uppgången i den totala tjänsteproduktionen. Motsvarande uppgift för detaljhandeln är 0,4 procentenheter. Datakonsultverksamheten och partihandeln dämpar uppgången i den totala tjänsteproduktionen med -0,3 respektive -0,2 procentenheter.  
Diagram yrkesstatistik och tjänsteproduktionsindexl (word, 740 kB)
Länk till SCB

 
UC Konkursstatistik, 2010-03-08

Trenden med färre konkurser fortsätter

Företagskonkurserna uppgick till 478 stycken under februari månad, vilket innebär en minskning med 21 procent jämfört med samma månad 2009. Hittills i år uppgår antalet konkurser till 962 stycken, en nedgång med 18 procent. — Inledningen på året har varit positiv för de flesta svenska företagen, kommenterar UC:s marknadschef Roland Sigbladh siffrorna. Lågkonjunkturen börjar så sakteliga släppa sitt grepp om svenskt näringsliv och detta avspeglar sig nu i färre konkurser.

Handeln och tjänsteföretagen leder konkursnedgången
Handeln ser fortsatt stark ut, samtidigt som såväl efterfrågan som framtidstro stärkts bland tjänsteföretag och inom tillverkningsindustrin.
— I linje med detta noterar detaljhandels- och privata tjänsteföretag samt tillverkande företag de klart största konkursnedgångarna, säger Roland Sigbladh. Konkurserna har minskat med en tredjedel bland detaljister samt företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik sedan ett år tillbaka.

För byggindustrin har tillväxten inte riktigt tagit fart ännu, och även fastighetssektorn lider av svagare efterfrågan. Flera exportföretag drabbas av den senaste tidens kronförstärkning. Konkursmässigt syns de största ökningarna inom branschen hotell och restaurang.
— Konkurstalen för hotell och restaurang började öka i december förra året, och sannolikt är det säsongsvariationer som slår igenom, säger Roland Sigbladh. Den privata konsumtionen ligger på en fortsatt hög nivå, vilket rimligen gynnar hotell och restauranger, men även handeln och privata tjänsteföretag.

Förbättringar i alla storstadslän
Västra Götalands län står för den största konkursminskningen i februari. Framför allt är det färre konkurser i detalj- och partihandeln jämfört med 2009. För årets två första månader är det Skåne län som noterar störst nedgång, en minskning med 31 procent, med samma branscher som sticker ut.

Osäkerhet inför våren
Trots inledningen med färre konkurser och allt fler positiva konjunktursignaler är osäkerheten stor inför våren och sommaren. Anledningen är främst de cirka 5 000 företag som från och med i vår ska betala sina uppskjutna skatter. Även en andra dipp i konjunkturen skulle kunna ändra på förutsättningarna i ett slag. Och skulle den starka privatkonsumtionen avta på grund av exempelvis räntehöjningar, kan det få betydande effekter för många branscher.
— Vi får se hur många av de företag som fått uppskov som har hunnit förstärka sin ekonomi under hösten och vintern, säger Roland Sigbladh. En hel del av dessa företag kan tänkas få stora likvida problem när betalningarna ska realiseras från och med mars. Osäkerheten kring en ny konjunkturnedgång handlar främst om en internationell påverkan, då läget i svensk ekonomi är stabilt, avslutar Roland Sigbladh.
 
Minskningen av antalet konkurser mer än dubbelt så stor i Gävleborgs län hittills i år jämfört med riket som helhet
För perioden jan-feb 2010 har antalet konkurser i Gävleborg län minskat med 42% vilket är mer än dubbelt så stor minskning än riksgenomsnittet på 18%.
 
I Sandviken minskar antalet konkurser mer än i både riket och länet
För Sandvikens kommun minskade antalet konkurser med 67% under januari-februari 2010 jämfört med samma period förra året, vilket är en större minskning hittills i år jämfört med såväl riks- som läns-genomsnittet.
Länk till UC

Investeringsenkäten, februari 2010

Svag ökning av investeringarna väntas i industrin

I oktober förra året visade prognoserna för 2010 på en fortsatt kraftig neddragning av investeringarna i stora delar av industrin. Nya uppgifter som lämnats under februari tyder istället på en svag ökning under året med en volymökning på 5 procent jämfört med 2009. Totalt planerar industrin att investera 51,8 miljarder under 2010. Uppgifterna kan innebära en vändning i investeringskonjunkturen. Men även om investeringarna väntas öka i jämförelse med 2009 blir nivån fortfarande låg i relation till tidigare år. 

Förändrade investeringsplaner inom flera industribranscher
I flera industribranscher förväntas investeringarna öka påtagligt under 2010. Trävaruindustrin samt stål- och metallvaruindustrin väntas öka investeringsvolymen med uppemot 35 respektive 25 procent jämfört med 2009. Textilindustrin planerar öka investeringarna med uppemot 20 procent och industrin för gummi- och plastvaror med nästan 15 procent jämfört med förra året. 
Det finns även branscher som planerar för en relativt liten förändring av investeringsnivån. Massa- och pappersvaruindustrin, den kemiska industrin samt transportmedelsindustrin planerar samtliga för en oförändrad eller svagt positiv investeringsvolym jämfört med förra året.

Gruvbolagens nuvarande prognos tyder på en volymminskning på 1 procent under året jämfört med 2009. Det kan jämföras med prognosen från oktober då investeringarna förväntades minska med 15 procent. Inom metallvaruindustrin har investeringsplanerna reviderats från en förväntad minskning med drygt 30 procent till istället en svag ökning jämfört med 2009.

Investeringarna minskade kraftigt inom industrin under 2009
Investeringarna minskade kraftigt under 2009 efter flera år med ökande investeringsvolymer. Minskningen blev kraftig inom samtliga industrins branscher och innebar en nedgång med totalt 28 procent i investeringsvolymen jämfört med 2008. I vissa branscher minskade investeringsvolymen med knappt 40 procent, t.ex. elektronikvaruindustrin samt stål- och metallvaruindsutrin. Transportsmedelsindustrin minskade drygt 30 procent. Den kemiska industrin och massa- och pappersvaruindustrin minskade investeringsvolymen med 20 procent jämfört med 2008.   

Energisektorn planerar att investera mer
Energisektorns investeringar uppgick till 33,3 miljarder under 2009. Det motsvarar en volymminskning med 8 procent jämfört med 2008. Investeringsplanerna för innevarande år visar på en ökning med 4 procent i fast penningvärde jämfört med förra året.

Olika uppfattningar bland tjänsteföretagen
Varuhandeln investerade 10,4 miljarder under 2009, vilket motsvarar en minskning med 23 procent jämfört med föregående år i fast penningvärde. Planerna för 2010 år tyder på en något ökad investeringsnivå jämfört med 2009, motsvarande en volymökning med 2 procent.

Företagen inom uthyrning, forskning och företagstjänster investerade 5,5 miljarder under 2009. Den utökade täckningen inom företagstjänster i undersökningen innebär att jämförelse med 2008 inte är möjlig. I nuvarande undersökning inkluderas även investeringar inom arkitektkontor, reklam och marknadsföringsbyråer, veterinärkliniker och vissa fastighetsrelaterade stödtjänster. För dessa branscher visar investeringsplanerna för 2010 på en liten volymökning med 2 procent för helåret i jämförelse med 2009.  

Bank- och försäkringsföretagens investeringar uppgick till 4,8 miljarder under 2009. Jämfört med 2008var det en minskning med 2 procent, räknat i fast penningvärde. För innevarande år visar investeringsplanerna på en fortsatt volymminskning med 7 procent.   

Informations- och kommunikationsföretagen, som utgör en ny redovisningsgrupp från och med förra året, investerade 10,3 miljarder under 2009. Det är en minskning av investeringsvolymen med 13 procent jämfört med skattningen av 2008 års nivå. Redovisningsgruppen inkluderar företag som tidigare ingått i transport och magasinering, industri och företagstjänster. Investeringsplanerna för innevarande år visar på en minskning med 6 procent jämfört med 2009, räknat i fast penningvärde.  

Företagen inom transport och magasinering investerade 15,3 miljarder under 2009, vilket motsvarar en volymökning med 3 procent jämfört med 2008. För innevarande år tyder investeringsplanerna på en svag ökning av investeringsvolymen med 2 procent jämfört med 2009.

Investeringarna i byggindustrin fortsätter att minska
Byggföretagens investeringar uppgick under 2009 till 3,5 miljarder, exklusive vägar och järnvägar. Det motsvarar en kraftig volymminskning på 41 procent jämfört med föregående år. Planerna för 2010 tyder på en fortsatt minskning av investeringarna under året med 8 procent, räknat i fast penningvärde.
Länk till SCB

Industrins leverans- och orderläge, januari 2010:

Ökad orderingång i januari

Under december minskade orderingången med 0,9 procent jämfört med november. Det innebär en revidering uppåt med 0,2 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för december.
Orderingången från hemmamarknaden steg med 4,1 procent från december till januari, efter att ha minskat med 0,3 procent från november till december. Under den senaste tremånadersperioden ökade orderingången från hemmamarknaden med 2,8 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Orderingången från exportmarknaden steg med 3,5 procent från december till januari, efter att ha minskat med 1,5 procent från november till december. Under den senaste tremånadersperioden ökade orderingången från exportmarknaden med 5,3 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Den totala orderingången ökade med 4,0 procent under januari 2010 jämfört med januari 2009. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 0,5 procent, och för exportmarknaden en ökning med 6,8 procent.

Orderingången under december 2009 steg med 7,5 procent jämfört med december 2008. Det innebär en revidering nedåt med 0,5 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för december.

Investeringsvaruindustrin
Orderingången till investeringsvaruindustrin minskade med 0,8 procent från december till januari, efter att ha varit oförändrad från november till december. Under den senaste tremånadersperioden steg orderingången till investeringsvaruindustrin med 7,0 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Inom investeringsvaruindustrin är det främst industrin för datorer, elektronikvaror och optik (SNI 26), övrig maskinindustri (SNI 28) samt motorfordonsindustrin (SNI 29) samt som är betydelsefulla för utvecklingen.
Orderingången till industrin för datorer, elektronikvaror och optik minskade med 15,4 procent från december till januari, men ökade däremot med 11,0 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Orderingången till övrig maskinindustri steg med 12,9 procent från december till januari och med 5,2 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.
Orderingången till motorfordonsindustrin ökade med 8,8 procent från december till januari och med 7,9 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Insatsvaruindustrin
Orderingången till insatsvaruindustrin ökade med 4,8 procent från december till januari och med 2,6 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror
Orderingången till industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror steg med 7,7 procent från december till januari och med 0,7 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Industri för varaktiga konsumtionsvaror
Orderingången till industri för varaktiga konsumtionsvaror ökade med 5,6 procent från december till januari, men minskade med 2,5 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Industrins leveranser ökade i januari
Industrins leveranser ökade med 4,1 procent från december till januari och med 2,3 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Leveranserna under december minskade med 0,2 procent jämfört med november. Det innebär en revidering nedåt med 0,1 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för december.
Leveranserna till hemmamarknaden ökade med 4,9 procent från december till januari och med 1,9 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Leveranserna till exportmarknaden steg med 3,3 procent från december till januari och med 2,7 procent under den senaste tremånadersperioden jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.
De totala leveranserna sjönk med 2,6 procent under januari 2010 jämfört med januari 2009. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en minskning med 2,9 procent och för exportmarknaden en minskning med 2,5 procent.

Leveranserna under december 2009 minskade med 0,8 procent jämfört med december 2008. Det innebär en revidering nedåt med 0,7 procentenheter jämfört med den första publiceringen av resultaten för december.
Länk till SCB

Industriproduktionsindex, januari 2010:

Ökad industriproduktion i januari

Sedan föregående publicering har förändringen i den totala industriproduktionen mellan november och december 2009 reviderats ned med 3,7 procentenheter. Det beror på en justering för konsistens mellan de säsongrensade serierna. Förändringen i produktionen mellan december 2009 och december 2008 har reviderats ned med 0,6 procentenheter sedan föregående publicering.

Läkemedelsindustrin ökade i betydelse
Produktionen inom industrin för farmaceutiska basprodukter och läkemedel ökade med 15,4 procent i januari i år jämfört med december 2009. Under perioden november-januari minskade produktionen med 3,9 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. Mätt i årstakt ökade produktionen med 18,0 procent i januari i år.

Industrin för farmaceutiska basprodukter och läkemedel ökade i betydelse förra året sett utifrån tillverkningsindustrins förädlingsvärde. Andelen av förädlingsvärdet har ökat från 8,1 procent 2008 till 10,2 procent 2009.
Länk till SCB

Nyföretagandet på en mer måttlig nivå i februari

Även i Sandvikens kommun redovisades mer måttliga siffror över nyregistrerade företag i februari, med 3 nyregistrerade Aktiebolag samt 3 Enskilda näringsidkare och 2 Handelsbolag.
Länk till bolagsverket
 

Inkommande varsel om uppsägningar ökar igen

Vid en jämförelse av antalet varsel om uppsägningar från finanskrisens början i oktober 2008 t o m februari i år, fördelat på länets kommuner per 1 000 invånare 20-64 år framstår en intressant bild. Gävleborgs län ligger högst i landet i detta avseende, och det finns fyra kommuner som ligger över länsgenomsnittet. Vid en jämförelse av antalet varsel och arbetslöshet framgår att det ändå är Söderhamns kommun, som har haft en strukturellt hög arbetslöshet, som har högst total arbetslöshet i januari 2010 med 12,1% av befolkningen 16-64 år trots relativt sett lägre andel varsel. Till bilden hör att varsel under 5 personer inte registreras i denna statistik, vilket påverkar siffrorna särskilt för kommuner med många små företag.

Nyanmälda lediga platser — 31 nya jobb till arbetsförmedlingarna i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 222 under veckan, vilket var 87 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 1,3% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 577 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 696 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 1,5% i Gävleborgs län.
 
Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 18%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län har dock de nyanmälda lediga jobben minskat under samma period med hela 23%.
 
Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 31, vilket var 25 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 14,0% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 69 lediga jobb i Sandviken, vilket var 9 fler än samma vecka förra året och 12,0% av de kvarstående lediga jobben i länet.
 
Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 31,7% jämfört med samma period förra året.
 

Arbetslösheten — nu 2 408 personer i Sandviken (10,5% av befolkningen 16-64 år)

Ungdomsarbetslösheten — nu 647 unga arbetslösa i Sandvikens kommun (20,3% av befolkningen 18-24 år)

Arbetslöshetsprognos — svag säsongsmässig minskning innan det ökar igen

Tillväxtnämnden

Möte med länsledningen

Coachningsprojektets styrgrupp

Avstämningsmöte i regionala samordningskansliet

Möte med kontaktperson inom Sandviks HRM-resurs

Möte med arbetsförmedlingen

Det rullar på ...

Det är nu bara 3 dagar, 5 timmar och 10 minuter kvar till allsvensk hemmapremiär ...

Vecka 9 — 2010-03-05

Nationalräkenskaper, fjärde kvartalet 2009:

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent. Positiva bidrag kom från bland annat hushållens konsumtion av livsmedel, hemelektronik och finansiella tjänster. Konsumtionen av nya bilar ökade något efter flera kvartal av minskningar. Driftskostnader för fordon samt utgifter för hotell- och restaurangtjänster minskade däremot. Sammantaget gav hushållens konsumtionsutgifter ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter.

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2,1 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade med 1,4, landstingens med 4,4 och primärkommunernas utgifter steg med 1,3 procent.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 11,9 procent. Den svaga utvecklingen förklaras främst av fortsatt låga investeringar i maskiner inom flertalet näringslivsbranscher. Sammantaget föll näringslivets investeringar med 16,4 procent. Offentliga myndigheters investeringar fortsatte att öka, denna gång med 5,7 procent. Uppgången förklaras främst av investeringar i vägar och byggnader. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 2,4 procentenheter till BNP-utvecklingen. 

Lagerinvesteringar höjde BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Ökningen berodde på lagerförändringar av produkter i arbete inom industrin.

Exporten och importen minskade båda med 5,7 procent. Exporten av varor minskade med 7,3 procent och importen med 5,1 procent. Tjänsteexporten föll med 2,3 procent medan importen minskade med 7,4 procent. Exportnettot bidrog negativt med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Produktionen inom näringslivet minskade med 2,3 procent. Varuproduktionen sjönk med 6 procent. Återigen var det främst inom tillverkningsindustrin som den stora nedgången ägde rum. Totalt minskade dessa branscher med 8,9 procent. Verkstadsindustrin gick på fortsatt tomgång med en minskad produktion på närmare 17 procent. Tjänstebranscherna utvecklades generellt sett något bättre med en minskning på 0,1 procent. Framför allt detaljhandeln men även kreditinstitut och försäkringsbolag samt utbildning och sjukvård uppvisade en positiv utveckling. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,6 procent.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 2,4 procent jämfört med motsvarande period 2008 medan antalet sysselsatta minskade med 2,1 procent. Detta innebar en minskad medelarbetstid under fjärde kvartalet. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 2,3 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 2,8 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 5,6 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,7 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med 7,3 miljarder kronor och uppgick till ungefär 25 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 1,9 procent, vilket är en ovanligt hög kvot för att vara fjärde kvartalet.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 36 miljarder kronor. Det är en försämring med nästan 17 miljarder kronor. Statens finansiella sparande uppgick till minus 34 miljarder kronor och kommunsektorns till -2,2 miljarder.

Helåret 2009

Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 3,3 procent.

År 2009 uppgick hushållens disponibla inkomster till 1 621 miljarder kronor vilket var en ökning med 4,4 procent i löpande priser jämfört med 2008. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,1 procent.
 
Hushållens sparande ökade med 47 miljarder kronor och uppgick till 239 miljarder kronor i löpande priser år 2009.

Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 8,3 procent.
 
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 20 miljarder kronor under 2009 (- 0,7 procent av BNP) vilket var en försämring med 98 miljarder kronor jämfört med 2008 då det finansiella sparandet uppgick till 78 miljarder kronor (2,5 procent av BNP).
 
Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på minus 50 miljarder kronor under 2009 vilket var en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2008.
 
Finansiella företagssektorns finansiella sparande ökade något under 2009 och uppgick till 80 miljarder kronor vilket var 4 miljarder högre än året innan.
Se diagram och tabeller i bifogad fil (word, 690 kB)

Revideringar

Länk till SCB

 

Varuexport, varuimport och handelsnetto, januari 2010, i löpande priser:

Högre handelsnetto i januari

Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 8,2 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 0,7 miljarder.
Antalet vardagar i januari var en mindre jämfört med januari 2009.
Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 6,5 miljarder kronor för januari 2010 och 6,4 miljarder för december 2009. För november var motsvarande värde 6,3 miljarder kronor.

Handelsnettot för november 2009 — januari 2010 gav ett överskott på 14,5 miljarder kronor

Länk till SCB

Detaljhandelns försäljning, januari 2010:

Försäljningen i detaljhandeln ökade i januari

Omsättningen för detaljhandeln mätt i löpande priser ökade med 4,3 procent mellan januari 2009 och januari 2010. Dagligvaruhandeln ökade med 3,9 procent och sällanköpsvaruhandeln med 4,6 procent.
Detaljhandelns försäljningsvolym ökade med 1,7 procent från december 2009 till januari 2010. Under den senaste tremånadersperioden (november-januari) steg försäljningsvolymen med 1,1 procent jämfört med närmast föregående tremånadersperiod (augusti-oktober). Båda dessa uppgifter är kalenderkorrigerade och säsongrensade.

HUI kommenterar:
Inledningen av handelsåret 2010 fortsatte i den starka utvecklingstakt vi sett under de senaste månaderna. Utvecklingen drivs dels av sällanköpsvaruhandelns återhämtning från den svaga försäljningen ett år tidigare, dels av hushållens allmänt stigande framtidsoptimism.
Till vinnarbranscherna hör liksom tidigare sporthandeln, vars kraftiga tillväxt fortsätter. Understödd av snö och kyla skrevs sporthandelns försäljningsökning till 13,3 procent i januari. Även bok- och pappershandeln och optikhandeln uppvisar ökningstakter över 10 procent.
Handelns förhållandevis starka tillväxttakt beror mycket på de stimulansåtgärder som riktats mot hushållen. Här i ligger emellertid också de framtida utmaningarna. Sannolikt har hushållen 2010 fått den sista skattesänkningen på ett par år och räntans bana pekar uppåt med start i sommar. Hushållens detaljhandelsbudget kommer därmed att stramas åt under den närmaste tiden.
Länk till SCB

SEB:s Företagarpanel, 2010-03-01

Företagarna tror på högre tillväxt framöver

Det gångna kvartalet har varit blandat. Medan majoriteten av företagarna uppger att omsättningen utvecklats normalt är det fortfarande dubbelt så många som uppger att utvecklingen är svag jämfört med antalet som uppger att utvecklingen varit stark.

Mest splittrat är läget bland handelsföretagen, där 19 procent uppger stark utveckling och 39 procent svag utveckling. Den stora majoriteten av företagen har inte genomfört några förändringar i bemanningen det senaste kvartalet, 12 procent uppger att de ökat personalstyrkan har 10 procent har minskat.

Bland de medelstora företagen är det dock dubbelt så många som har anställt (40 procent) mot andelen som har minskat personalstyrkan (20 procent).
Splittrad konjunkturbild
— Konjunkturbilden är splittrad, optimismen överväger, men många har det kämpigt och känner ännu inte av vändningen. För första gången har vi tittat närmare inte bara på bransch och storlek utan också på kön, och det verkar som om kvinnor är överrepresenterade bland de mindre och nystartade företagen som haft det tuffast, säger Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom.

När det gäller företagarnas lönsamhet så är det nu något fler som anger att den är god (28 procent) jämfört med dem som anser den vara dålig (26 procent). Övriga företagare uppger att lönsamheten varit genomsnittlig under perioden. Allra tuffast har det varit för enmansföretagarna. Av dem uppger 33 procent att lönsamheten varit dålig och bara 19 procent att den varit god. Bäst går det för den växande gruppen med mellan 10 och 49 anställda.

Fler planerar nyanställa
Andelen företagare som avser att anställa under kommande kvartal fortsätter långsamt att öka. Bland medelstora företag är läget mer svårt att tyda. Av dem uppger 35 procent att de kommer att öka antalet anställda och 13 procent att de kommer att minska antalet anställda. På frågan om företaget planerar att växa framöver svarar 43 procent ja och lika många nej. 14 procent vet inte i nuläget.

Här är dock storleken helt avgörande. Bland de medelstora företagen är det hela 78 procent som planerar fortsatt tillväxt och bara 16 procent som inte gör det.
— En majoritet av företagarna med fler än tio anställda ligger i startgroparna och planerar för tillväxt så snart konjunkturen vänt mer bestående. Det är en dubbelt bra signal, både för arbetsmarknaden och för den ekonomiska tillväxten, säger Ingela Hemming.

Nästa regionala UF-mässa den 26 mars i Gävle Gävleborg bäst på ungt företagande
Vi har i denna lägesrapport tidigare visat på den positiva utvecklingen vad gäller nya företag, och den kraftiga ökningen av antalet nya Aktiebolag. Till denna bild hör också att Gävleborg sedan år 2008 är bäst på ungt företagande, då Ung Företagsamhet i Gävleborg för första gången i Sverige omfattade 25% av en årskull gymnasieelever.
 
Uppföljningar visar att 23% av de ungdomar som drivit UF-företag startar egna företag innan 29 års ålder. I genomsnitt har dessa företag anställt 4 medarbetare.

Nu anordnas årets regionala UF-mässor. Nästa mässa i Gävleborg blir den 26 mars på Bilmetro i Gävle.
Länk till Ung företagsamhet

Inköpschefsindex

Länk till Swedbank

Inkommande varsel om uppsägningar på mycket låg nivå, men länet har kvardröjande varseleffekter från förra året

Även om antalet inkommande varsel nu ligger mycket lågt, efter toppnoteringen under 2009, präglas arbetsmarknadsläget av den splittrade konjunkturbild som bland andra SEB:s Företagarpanel ger uttryck enligt ovanstående beskrivning.

Sammanlagt har 8 498 personer varslats om uppsägning under 2008 och 2009 i Gävleborgs län. Till detta kommer de 198 personer som varslats hittills i år. Gävleborg är det enda län som ökade antalet varslade om uppsägning under 2009 jämfört med 2008, från 3 746 personer till 4 752 personer. För 2009 stod Gävleborg för 5,9% av samtliga varsel i landet, trots att länet endast motsvarar 2,9% av befolkningen 16-64 år.
 

Konsten att befinna sig i tre år samtidigt

Vårmötet om utebaden

Möte med varselprojektet

Avstämningsmöte med regionala samordningskansliet

Arbetmarknadsråd

Nyanmälda lediga platser — 20 nya jobb till arbetsförmedlingarna i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 130 under veckan, vilket var 493 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 1,2% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 793 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 546 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,6% i Gävleborgs län.
 
Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 9,7%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län har dock de nyanmälda lediga jobben minskat under samma period med hela 31,5%.
 
Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 10, vilket var 2 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 7,7% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 61 lediga jobb i Sandviken, vilket var 12 färre än samma vecka förra året och 7,7% av de kvarstående lediga jobben i länet.
 
Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 20,6% jämfört med samma period förra året.
 

Arbetslösheten — nu 2 414 personer i Sandviken (10,5% av befolkningen 16-64 år)

Ungdomsarbetslösheten — nu 658 unga arbetslösa i Sandvikens kommun (20,7% av befolkningen 18-24 år)

Arbetslöshetsprognos — svag säsongsmässig minskning innan det ökar igen

Vilken superhelg ...

Nu räcker det inte längre med att enbart träna SM-guldsången, utan snart får man ta till falsettrösten i bästa Freddy Mercury´s-stil i "We are the Champions". Först Europa League på fair-play-bonus och sedan Champions League efter SM-guldet.
 
Det är nu bara 10 dagar, 5 timmar och 48 minuter kvar till allsvensk hemmapremiär ...

Vecka 8 — 2010-02-26

Konjunkturbarometern, februari 2010 

Stämningsläget bland företag och hushåll ligger nu på en nivå som är starkare än normalt

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin steg hela sju enheter mellan januari och februari och den ligger över det historiska genomsnittet. Indikatorn för byggindustrin ökade tre enheter, men här är läget fortfarande svagare än normalt. Konfidensindikatorn för detaljhandeln föll tillbaka under februari efter rekordnoteringen månaden innan. Läget i branschen är dock fortfarande mycket starkare än normalt. Indikatorn för de privata tjänstenäringarna steg något och läget är liksom tidigare starkare än normalt.
 
Hushållens konfidensindikator (CCI) steg 4,5 enheter mellan januari och februari och ligger nu på sin högsta nivå sedan oktober 2007. Indikatorn ligger klart över det historiska genomsnittet och visar på att hushållen är mer optimistiska än normalt.

Företag: Tillverkningsindustrin rapporterar om stark ordertillväxt
Konfidensindikatorn för näringslivet steg ytterligare tre enheter i februari. Den har nu stigit elva månader i rad och ligger klart över det historiska genomsnittet. Samtliga sektorer i näringslivet, utom detaljhandeln, bidrog i positiv riktning. Konfidensindikatorn för detaljhandeln föll tillbaka i februari efter rekordnoteringen månaden innan.

Hushållen ser ljusare på svensk ekonomi
Hushållens konfidensindikator (CCI), som mäter synen på den egna och Sveriges ekonomi, steg under februari med 4,5 enheter till 13,0. Denna nivå på CCI innebär att hushållen har en mer positiv uppfattning om det ekonomiska läget än normalt. Främst är det synen på svensk ekonomi som är positiv och makroindex steg med hela 16,2 enheter mellan januari och februari. Den kraftiga ökningen beror huvudsakligen på hushållens ljusare syn på arbetsmarknaden. Mikroindex, som mäter hushållens syn på sin egen ekonomi, ökade mer försiktigt och steg med en dryg enhet till 4,8, vilket är strax under det historiska genomsnittet.
Länk till diagram (word, 310 kB)
Länk till konjunkturinstitutet

Analyser om utbildning och arbetsmarknad:

Allt fler kvinnor i traditionellt manliga utbildningar

Yrkenas könsstruktur ändras långsammare

Länk till SCB

Swedbank, 2010 02 25

MÃ¥nadsbrevet - Den Svenska Ekonomin "

Tjänstesektorn utgör en allt större del av svensk ekonomi, både sett till andel av BNP och till sysselsättning. Lågkonjunkturen har hittills inneburit att denna trend förstärkts. Tillverkningsindustrins andel av BNP har minskat samtidigt som sysselsättningstappet varit större än bland tjänsteproducenter. Även inom branscher skiljer sig utvecklingen. Fordonsindustrin tappade mest under 2009, samtidigt som vård och omsorg, till stor del offentligt finansierad, ökade antalet anställda.

Lågkonjunkturen kan driva på omställningen mot en mer tjänstebaserad ekonomi i Sverige. Dock måste produktivitetsutvecklingen stimuleras för att svensk ekonomi inte ska hämmas av alltför stor dominans av lågproduktiv tjänsteproduktion. För att motverka detta krävs ytterligare utbildningssatsningar samt avregleringar och liberaliseringar. En stor del av tjänsteproduktionen sker idag i offentlig regi. Den kan med rätt reformer utgöra en motor för högre tillväxt.
Länk till Swedbank

Inkommande varsel om uppsägningar på mycket låg nivå

Följetong även denna helg, som resulterade i en version 11

Enhetschefsmöte

Möte med gymnasieskolan kring Lyft och arbetsmarknadspraktik

Tillväxtnämndens beredning

Möte med samordnaren på Regeringskansliet

Bokslutsmöte med Kommunstyrelsen

I detta sammanhang skulle man kunna travestera ett känt ordstäv att;
"- Aldrig tidigare har så få haft så mycket att göra med så lite resurser". Detta stämmer i alla fall bra på Tillväxtnämndens situation vad gäller arbetsmarknadsverksamheten, där 2009 kan jämföras med tidigare år.

Samverkansgrupp och arbetsmiljöfrågor - Tillväxt hade under 2009 lägst sjukfrånvaro av alla förvaltningar i kommunen  

Nyanmälda lediga platser — 20 nya jobb till arbetsförmedlingarna i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 212 under veckan, vilket var 57 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,4% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 861 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 119 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,6% i Gävleborgs län.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 10%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län minskade dock de nyanmälda lediga jobben under samma period med 1,3%.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 20, vilket var 10 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 9,4% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 70 lediga jobb i Sandviken, vilket var 3 färre än samma vecka förra året och 8,1% av de kvarstående lediga jobben i länet.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 20,6% jämfört med samma period förra året.
 

Arbetslösheten — nu 2 411 personer i Sandviken (10,5% av befolkningen 16-64 år)

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 9 496 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 8 636 personer. Totalt var alltså 18 132 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 35,7% eller 4 772 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,5% i Gävleborg.

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 943 eller 43,8% kvinnor och 10 189 eller 56,2% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 411 personer i Sandvikens kommun, vilket var 741 personer eller 44,4% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,5% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.
 
Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 131 eller 46,9% kvinnor och 1 280 eller 53,1% män.
 

Ungdomsarbetslösheten — nu 658 unga arbetslösa i Sandvikens kommun (20,7% av befolkningen 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 790 personer förra veckan. Detta var en ökning med 38,2% sedan förra året och motsvarar 19,4% av länets befolkning i åldern 18-24 år.
 
Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 948 eller 40,7% kvinnor och  2 842 eller 59,3% män.
 
Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 658 personer, vilket var en ökning med 54,5% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,7% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
 
Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 260 eller 39,5% kvinnor och 398 eller 60,5% män.
 

Arbetslöshetsprognos — arbetslösheten står nu i princip stilla och kan komma att minska något under våren, men ökar igen i sommar

Gällande prognos ligger kvar, och det finns flera tecken som tyder på att Gävleborg tyvärr kommer att behålla sin prognostiserade position med landets lägsta sysselsättningsgrad och landets högsta arbetslöshet ett tag till.

Konjunkturbarometern visar tydligt att det är en uppgång att vänta "runt hörnet", men återhämtningen verkar vara mer trögstartad i vårt län än i landet som helhet. När den väl kommer finns å andra sidan större möjligheter att den kommer desto starkare i Gävleborg, tack vare den starka exportindustri som finns i vår region.
 
Antalet nyanmälda jobb till arbetsförmedlingen är fortfarande på en låg i Sandviken. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken är också nästan dubbelt så hög som i riket som genomsnitt.
 
Därför kvarstår bilden att arbetsmarknadsläget kommer att bli ännu sämre, innan det blir mer påtagligt bättre. Säsongsmässigt kan arbetslöshetstrycket komma att minska under våren, men när de stora ungdomskullarna kommer ut till sommaren förväntas arbetslösheten ta ett steg uppåt ytterligare. Farhågorna i detta sammanhang är emellertid att en allt för långvarig situation med nuvarande arbetsmarknadssituation kan skapa strukturella problem och bli katalysator för förändringar som kommer att ge negativa långsiktiga konsekvenser.
 

Våren kommer från Spanien ...

 
Det är nu bara 17 dagar, 10 timmar och 7 minuter kvar till allsvensk hemmapremiär. Då har våren kommit till oss ända från Spanien ...

Vecka 7 — 2010-02-19

Sysselsättning, lediga jobb och lönesummor, 4:e kvartalet 2009: Tillverkningsindustrin minskade med 11,4 procent anställda

Nedgången inom tillverkningsindustrin var fortsatt kraftig och i paritet med när minskningen var som störst under 1993. Under fjärde kvartalet fanns det 71 700 färre anställda inom tillverkningsindustrin jämfört med motsvarande kvartal 2008. Nedgången märktes i princip inom alla branscher, men minskningarna var störst i de större branschgrupperna  transportmedel- och maskinindustri. Lönesumman minskade med 8,8 procent inom tillverkningsindustrin. Även här går de flesta branscherna ner.  Antalet lediga jobb inom industrin minskade med 30 procent och det fanns 2 700 lediga jobb.

Privata tjänstenäringarna visade positiv tendens

Nedgången av lediga jobb i privat sektor avtog

Den akuta arbetskraftsbristen i privat sektor, antalet vakanser, uppgick till 9 600. Antalet vakanser minskade med 23 procent jämfört med motsvarande kvartal 2008.

Färre anställda inom offentlig sektor

Länk till SCB

Arbetskraftsundersökningen (AKU), januari 2010:

Dämpad nedgång i antalet sysselsatta

Enligt säsongsrensade data uppgick antalet sysselsatta i åldern 15—74 år till 4 480 000 i januari 2010. Under de senaste månaderna har takten i nedgången av antalet sysselsatta dämpats. Samtidigt har antalet sysselsatta män ökat något. Nedgången i sysselsättningsgraden har också mildrats, och i januari uppgick den säsongsrensat till 64,0 procent.

Antalet arbetslösa uppgick enligt säsongsrensade data till 449 000 personer, och det relativa arbetslöshetstalet till 9,1 procent av arbetskraften i åldern 15—74 år. Ökningen av antalet arbetslösa ligger på samma nivå som de senaste månaderna. Takten i ökningen är dock lägre än tidigare.

Förändringar jämfört med januari 2009

Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen av befolkningen som är sysselsatt, minskade samtidigt med 1,8 procentenheter till 62,9 procent jämfört med januari i fjol. Nedgången omfattade framförallt män i åldrarna 20—34 år och kvinnor i åldrarna 25—54 år.

En stor del av sysselsättningsnedgången skedde liksom under 2009 inom tillverkningsindustrin, som i januari i år sysselsatte 50 000 färre än i januari för ett år sedan. Därtill minskade antalet anställda kvinnor i kommunal sektor med 47 000. Det är andra månaden i rad som den kommunala sektorn uppvisar en statistiskt säkerställd nedgång.

Antalet fast anställda minskade med 84 000 jämfört med januari 2009. Av dessa var 65 000 män. Antalet tidsbegränsat anställda uppvisar inte någon statistiskt säkerställd förändring totalt sett. Däremot var antalet tidsbegränsat anställda kvinnor färre än för ett år sedan.

Antalet arbetade timmar
Det totala antalet arbetade timmar uppgick i genomsnitt till 136,8 miljoner per vecka. Sedan hänsyn tagits till skillnader mellan 2009 och 2010 års kalender, ses ingen säkerställd nedgång i antalet arbetade timmar.Av de arbetade timmarna utfördes 2,0 miljoner av personer som var folkbokförda i Sverige men sysselsatta utomlands.

Arbetslösheten ökade
Antalet personer som var arbetslösa uppgick i januari till 458 000. Det är 108 000 fler än i januari för ett år sedan. Av de arbetslösa var det 135 000 personer som samtidigt studerade på heltid. [1]

Arbetslöshetstalet, det vill säga andelen arbetslösa av arbetskraften, ökade därmed med 2,1 procentenheter till 9,4 procent jämfört med januari 2009. Arbetslösheten ökade i alla åldersgrupper mellan 20 och 54 år.

Av de arbetslösa hade 150 000 personer, eller ungefär var tredje arbetslös, sökt arbete i mer än 26 veckor. Det innebär att antalet långtidsarbetslösa var 71 000 fler än i januari förra året.

Det totala outnyttjade arbetskraftsutbudet
Det outnyttjade arbetskraftsutbudet, som utgörs av det sammanlagda antal timmar som arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande skulle vilja arbeta, uppgick i januari till 23,4 miljoner timmar. Med 40 timmars arbetsvecka motsvarar det 585 000 heltidsarbeten, vilket är en ökning med 113 000 heltidsarbeten sedan januari 2009.

Personer ej i arbetskraften
Antalet personer i åldern 15—74 år som inte ingår i arbetskraften uppgick i januari till 2 139 000 personer. Jämfört med januari förra året var det en ökning med 47 000 personer, varav majoriteten var kvinnor. Antalet pensionärer och heltidsstuderande [1] ökade, medan antalet sjuka som inte ingår i arbetskraften minskade.
Länk till SCB

Riksbankens prognos:

Konjunkturuppgången vilar på fastare mark

Konjunkturuppgång på fastare mark
Uppgången i konjunkturen har successivt blivit allt mer tydlig. Tillväxten i omvärlden har blivit något högre. I Sverige har inflationen stigit under de senaste månaderna och utvecklingen på arbetsmarknaden ser inte ut att bli lika svag som i tidigare bedömning. Samtidigt har läget på de finansiella marknaderna stadigt förbättrats.
 
Låga räntor och en expansiv finanspolitik har bidragit till att hushållens konsumtion har återhämtat sig snabbt. Men bilden av återhämtningen är tudelad. Fortfarande släpar utvecklingen i industrin efter. När konjunkturen i omvärlden tar fart, bedöms efterfrågan på svenska produkter öka och exporten stiga. De kommande åren väntas därför BNP växa relativt starkt.

BNP-tillväxten stiger framöver men det kommer att ta tid innan ekonomin har återhämtat sig från den djupa nedgången i samband med krisen. Läget på arbetsmarknaden fortsätter att försämras ännu en tid även om arbetslösheten inte ser ut att bli lika hög som tidigare antagits. Det svaga läget på arbetsmarknaden väntas få en återhållande effekt på löneökningarna. Det bidrar till att trycket på inflationen inte blir så stort framöver.

Mot mer normal penningpolitik
För att inflationen ska nå målet om 2 procent och för att återhämtningen i ekonomin ska få stöd, behöver räntan vara fortsatt låg. Därför har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent.
 
Till följd av krisen har Riksbanken sänkt reporäntan till en historiskt låg nivå. Den information som har kommit sedan december tyder på en fortsatt normalisering på de finansiella marknaderna och en något starkare utveckling i ekonomin. Sammantaget innebär det att riskerna för ett allvarligt bakslag för ekonomins återhämtning har minskat och att konjunkturuppgången därmed vilar på fastare mark. Därför kan penningpolitiken behöva anpassas till mer normala förhållanden något tidigare än vad som antogs i december. Riksbankens direktion bedömer nu att reporäntan kommer att höjas från och med sommaren eller tidig höst. Samtidigt är nu bedömningen att höjningarna på lite längre sikt kan ske mer gradvis och prognosen för räntan på längre sikt har därför justerats ner något.
 
Reporäntan påverkar bostadsräntorna som ingår i konsumentprisindex (KPI). När räntan höjs framöver kommer därför KPI stiga snabbt. Den underliggande inflationen mätt som KPIF (KPI med fast bostadsränta) är däremot stabil nära 2 procent mot slutet av prognosperioden.
 
Penningpolitiken framöver beror som alltid på hur den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna. Blir exempelvis löneökningarna högre eller kronan svagare än väntat, kan räntan behöva höjas snabbare framöver. Om däremot lönerna ökar långsammare eller om utbudet av arbetskraft blir större, kan penningpolitiken behöva bli mer expansiv än i prognosen.
Länk till Riksbanken

Sveriges folkmängd 31/12-2009, definitiva uppgifter:

Invandring och många nyfödda gör Sveriges befolkning större

Invandringen, som nådde rekordnivåer under 2006, fortsatte att öka men i minskad takt. Bland de 102 280 invandrade (49 298 kvinnor och 52 982 män) fanns 168 medborgarskap representerade. Den största invandrargruppen var återvändande svenska medborgare följt av irakier, somalier och polacker. Invandringen av somaliska medborgare ökade med 70 procent medan invandringen av irakiska och polska medborgare sjönk med 29 respektive 26 procent jämfört med 2008.

Minskad utvandring till Storbritannien och USA

Utvandringen till Finland minskade med 5 procent medan utvandringen till Norge minskade med endast ett fåtal personer. Till Storbritannien och USA däremot minskade utvandringen med omkring 25 procent till respektive land. Bland utvandrarna var något fler utrikes födda, 57 procent mot 43 procent inrikes födda. Liksom tidigare år var det vanligast att de utrikes födda utvandrarna återvände till sina födelseländer medan de svenskfödda utvandrarna valde att flytta till våra nordiska grannländer eller till engelskspråkiga länder som Storbritannien och USA.

Flest nyfödda den 29 april

Nära 50 000 par gifte sig

Färre blev svenska medborgare

Sorsele ökar i folkmängd efter 19 år av minskning

Gävleborg ökar sin befolkning med 312 invånare, men det är enbart två av tio kommuner som växer

Folkmängden i Gävleborgs kommuner 31/12 2009, och förändring jämfört med föregående år

 
För Sandvikens del är det återigen nettoinvandringen från utlandet som gör att kommunen tillhör vinnarna och kan vara en "plus-kommun". Viktigt för den framtida tillväxten, möjligheterna till kompetensförsörjning och rekrytering, skatteintäkter och en allmänt positiv utveckling.
 

Gävleborg ett av de topplacerade länen i landet vad gäller patent

Under lågkonjunkturåret 2009 har Gävleborg tappat i den hittills preliminära statistiken, men den är än så länge osäker då vissa fördelningar ännu inte är gjorda.
(se bifogade siffror) (word, 130 kB)
Länk till Patent- och Registreringsverket

Inkommande varsel om uppsägningar på mycket låg nivå

Regeringsskrivelse

Möte med varselutbildningsprojektet

Möte med anordnargrupp "Aktion 2010"

Möte i samordningskansliet

Möte kring rehab-insatser inom coachningsprojektet

Nyanmälda lediga platser — 11 nya jobb till arbetsförmedlingarna i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 182 under veckan, vilket var 64 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 1,6% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 829 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 130 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,5% i Gävleborgs län.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 13%, jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län minskade dock de nyanmälda lediga jobben under samma period med 5,9%.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 11, vilket var 27 färre jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 6,0% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 75 lediga jobb i Sandviken, vilket var 40 fler än samma vecka förra året och 9,0% av de kvarstående lediga jobben i länet.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 15,1% jämfört med samma period förra året.

Arbetslösheten — nu 2 421 personer i Sandviken (10,6% av bef 16-64 år)

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 9 649 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 8 560 personer. Totalt var alltså 18 209 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 37,2% eller 4 939 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,5% i Gävleborg.

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 959 eller 43,7% kvinnor och 10 250 eller 56,3% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 421 personer i Sandvikens kommun, vilket var 768 personer eller 46,5% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.

Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 135 eller 46,9% kvinnor och 1 286 eller 53,1% män.
 

Ungdomsarbetslösheten — nu 660 unga arbetslösa i Sandvikens kommun (20,7% av bef 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 799 personer förra veckan. Detta var en ökning med 40,2% sedan förra året och motsvarar 19,4% av länets befolkning i åldern 18-24 år.

Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 954 eller 40,7% kvinnor och 2 845 eller 59,3% män.

Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 660 personer, vilket var en ökning med 37,9% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,7% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 264 eller 40% kvinnor och 396 eller 60% män.

Arbetslöshetsprognos — arbetslösheten "står och stampar" just nu

När vinteridrotten går inomhus och sommarsporten trängs med snödrivorna  ...

Nytt snöoväder på gång till helgen. Lördagens träningsmatch inställd.
24 dagar och 33 timmar kvar till allsvensk hemmapremiär.  

 

Vecka 6 — 2010-02-12

Fortsatt många nya entreprenörer i Sandviken

Håller detta i sig under resten av året har 2010 alla möjligheter att bli 2000-talets hittillsvarande "all time high" i Sandviken vad gäller entreprenörskap. Denna utveckling är sannolikt en kombination av en uthållig och långsiktig starta eget-rådgivning i i form av Etablera och Nyföretagarcentrum, förstärkt under det senaste året av de s k trygghetsfondsleverantörerna som exempelvis Trygghetsrådet.

Detta avspeglar också bland annat att många nyanlända och invandrande länsbor startar egna företag, främst inom service och tjänstesektorn samt restaurangbranschen. Vidare finns även vissa företagare som ombildar från andra företagsformer till aktiebolag, på grund av skillnader i villkor m m. Under alla händelser kommer en dylik utveckling att få positiva och långsiktiga effekter på regionens näringslivsdynamik och tillväxt av arbetstillfällen.
http://www.bolagsverket.se/  (Se statistik för Sandviken i särskild dokumentfil) (word, 38 kB)

UC konkursstatistik 2010-02-08

Företagskonkurserna sjönk med 14 procent i landet som helhet och med hela 64 procent i Gävleborgs län, samt 100% färre konkurser i Sandviken i januari 2010. För Sandvikens del innebar detta inga konkurser alls under januari 2010.
 
Framför allt var det färre konkurser inom detaljhandeln i landet som helhet. I Norden ökade konkurserna under 2009 med 34 procent, mycket beroende på en konkursexplosion i Danmark. Sverige klarade sig bättre än sina grannländer.

Antalet företagskonkurser i landet som helhet uppgick till 484 under januari, vilket innebar 14 procent färre konkurser jämfört med samma månad förra året. Den positiva inledningen på konkursåret hade sin främsta grund i förbättrade siffror vad gäller antalet konkurser i storstadslänen Stockholm och Skåne. Branschmässigt stod detalj- och partihandeln, bygg- och transportsektorn för de största konkursnedgångarna. Konsumtionen ligger redan nu på en hög nivå och handeln förväntar sig dessutom en fortsatt ökad efterfrågan.

Konkursexplosion i Danmark

Sverige bäst i Norden

Konkursökningen i Sverige har de senaste åren varit modest ur ett nordiskt perspektiv. I de andra länderna har konkurserna ökat med mellan 65 och 195 procent sedan 2006, medan motsvarande siffra för Sverige endast är 25 procent. Konkursutfallet från 2009 visar att svenska företag även har klarat sig genom finanskrisen jämförelsevis bra.
Länk till UC
 

Inkommande varsel om uppsägningar på fortsatt låg nivå

Ansökan till Tillväxtverket

Möte med Tillväxtnämnden

Sedan Tillväxtnämndens/förvaltningens tillkomst år 2003 har Tillväxt redovisat ett sammanlagt nettoöverskott på 10 209 000 kronor. Ett årligt genomsnitt på +2,1% av kommunbidraget. Det är nog Tillväxt ensamma om av alla nämnder och förvaltningar i kommunen.

Dessutom har Tillväxt inbringat 551 425 000 kronor, d v s över en halv miljard kronor, i övriga och externa intäkter sedan år 2003. Även om det mesta av detta skulle ha tillförts kommunen oavsett nämndstillhörighet så är sannolikt en bit över 100 miljoner kronor resultatet av Tillväxt fokus och arbete i form av särskilda ansökningar och insatser för att inbringa externa utvecklingsresurser till kommunen.

Processuppföljningen, som nämnden regelbundet arbetat med långt före nuvarande samlade satsning på "Balanserad styrning", visar också att det är inte bara ekonomin som är i god ordning utan även resultaten och uppföljningen av måluppfyllelsen.

Tillväxtnämnden är ju en nämnd som i den nya organisationsutredningen föreslås bli avskaffad. I kaffepausen var det många ledamöter som reflekterade över detta faktum, och mot bakgrund av de resultat som uträttats. Kommer det att finnas samma fokus i andra nämnder, som är tilltänkta att överta Tillväxt ansvarsområden, särskilt vad gäller att inbringa externa utvecklingsresurser?

Heldagskonferens i coachningsprojektet

Möte med coachningsprojektets styrgrupp i Hofors

Hittills har 131 ungdomar och utrikesfödda avslutat coachningsprojektet sedan februari 2009. Av dessa har 19 gått till studier och 33 till arbete, d v s 40% till studier och arbete. Detta är i dessa tider av lågkonjunktur ett relativt bra resultat.

Avstämning i samordningskansliet

Möte angående stödinsatser för ungdomar i coachningsprojektet

Nyanmälda lediga platser — 18 nya jobb till arbetsförmedlingarna i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 410 under veckan, vilket var 174 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 4,1% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 803 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 141 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,7% i Gävleborgs län.

Under årets första månad ökade antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet med 11% jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län minskade dock de nyanmälda lediga jobben under samma period med 1,9% jämfört med inledningen av 2009.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 18, vilket var 2 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 4,4% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 78 lediga jobb i Sandviken, vilket var 40 fler än samma vecka förra året och 9,7% av de kvarstående lediga jobben i länet.

Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken ökat med 45,3% jämfört med samma period förra året.

Arbetslösheten — nu 2 418 personer i Sandviken (10,6% av bef 16-64 år)

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 9 868 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 8 406 personer. Totalt var alltså 18 274 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 40,5% eller 5 272 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,6% i Gävleborg.

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 955 eller 43,5% kvinnor och 10 319 eller 56,5% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 418 personer i Sandvikens kommun, vilket var 873 personer eller 56,5% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.

Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 132 eller 46,8% kvinnor och 1 286 eller 53,2% män.
 

Ungdomsarbetslösheten — nu 661 unga arbetslösa i Sandvikens kommun (20,8% av bef 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 813 personer förra veckan. Detta var en ökning med 42,0% sedan förra året och motsvarar 19,5% av länets befolkning i åldern 18-24 år.
 
Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 945 eller 40,4% kvinnor och 2 868 eller 59,6% män.
 
Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 661 personer, vilket var en ökning med 66,1% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,8% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 267 eller 40,4 % kvinnor och 394 eller 59,6% män.

Arbetslöshetsprognos — arbetslösheten "står och stampar" just nu

(Se vidare den prognosen i word-dokument)

Bättre och bättre dag för dag ...

Man U tog i veckan in en poäng på Chelsea. Man har nu ligatiteln i egna händer, men det kräver vinst i återstående matcher samtidigt som man har många skador i laget. Om någon ska klara det så är det Sir Alex. Lyckas Wolves ta poäng från Chelsea så ska jag bjuda nämndens ordförande på fika. Milan borta i nästa vecka i Champions League. Då möter Man U-gänget bland andra sin gamle stöttepelare Beckham.
 
31 dagar 10 timmar och 46 minuter kvar till allsvensk hemmapremiär på Strömvallen.

Vecka 5 — 2010-02-05

Arbetskraftsundersökningen (AKU), december 2009:

Antalet sysselsatta minskade med 67 000

Ingen nedgång i tidsbegränsat anställda

Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, minskade med 1,7 procentenheter till 63,7 procent jämfört med december 2008. I åldersgruppen 15-24 år minskade sysselsättningsgraden med 4,2 procentenheter till 34,8 procent och i åldersgruppen 25-54 år med 1,7 procentenheter till 83,6 procent. Minskningen av sysselsättningsgraden hänger samman med lägre sysselsättning och ökad befolkning.

Liksom tidigare månader minskade antalet sysselsatta mest i näringsgrenen "Tillverkning och utvinning, energi och miljö". Minskningen var 46 000, varav merparten återfanns i undergruppen "Tillverkning av verkstadsvaror".

Antalet anställda minskade med 86 000. Av dessa var 42 000 män och 44 000 kvinnor. Nedgången skedde bland de fast anställda. Däremot visade de tidsbegränsat anställda för tredje månaden i rad inte någon statistiskt säkerställd förändring jämfört med samma månad 2008.

Arbetade timmar minskade med 3,0 procent

Det totala antalet övertidstimmar uppgick i genomsnitt till 3,9 miljoner, vilket är en minskning med 772 000 timmar jämfört med december 2008.

Arbetslösheten var 8,6 procent

Den relativa arbetslösheten var 8,6 procent av arbetskraften vilket är en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med december 2008. Bland män var den 8,9 procent och bland kvinnor 8,1 procent.

I åldersgruppen 15-24 år ökade antalet arbetslösa med 32 000 till 134 000. Andelen arbetslösa i denna åldersgrupp uppgick till 23,6 procent av arbetskraften, vilket är en ökning med 5,9 procentenheter jämfört med december 2008. I åldersgruppen utgjorde de heltidsstuderande 45 procent av de arbetslösa.

Antalet långtidsarbetslösa, de som varit arbetslösa i mer än 26 veckor, ökade med 52 000 till 139 000. Detta motsvarar drygt en tredjedel av de arbetslösa. Av de långtidsarbetslösa var 82 000 män och 58 000 kvinnor.

Personer ej i arbetskraften
Antalet personer ej i arbetskraften var 2 123 000 varav 963 000 var män och 1 160 000 var kvinnor. Förändringarna för dessa jämfört med december 2008 är inte statistiskt säkerställda.

Ökat outnyttjat arbetskraftsutbud

Länk till SCB

Konjunkturbarometern  Företag och hushåll, januari 2010

Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin har ökat med fyra enheter från förra månaden och signalerar att läget nu är något starkare än normalt. Byggindustrins konfidensindikator fortsätter att stiga och har ökat med hela tio enheter sedan december.

Läget inom detaljhandeln är fortsatt mycket starkare än normalt och konfidensindikatorn har stigit med ytterligare åtta enheter sedan december. Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna har ökat tre enheter och nivån på indikatorn signalerar att läget är något starkare än normalt inom tjänstesektorn.
 
Hushållens konfidensindikator (CCI) steg med en knapp enhet mellan december och januari. Nivån på CCI ligger en bit över det historiska genomsnittet och signalerar därmed att hushållen är något mer optimistiska än normalt.

Företag: Näringslivet allt mer optimistisk
Konfidensindikatorn för näringslivet steg 15 enheter mellan tredje och fjärde kvartalet 2009. Från bottennoteringen under första kvartalet 2009 har indikatorn stigit närmare 40 enheter och den ligger nu klart över det historiska genomsnittet.

Hushållen fortfarande något mer positiva än normalt
Hushållens konfidensindikator (CCI) steg med en knapp enhet mellan december och januari, till 8,5. Denna nivå på CCI ligger något över det historiska genomsnittet, vilket indikerar att hushållens syn på det ekonomiska läget är något mer positiv än normalt. Denna bild backas upp av mikroindex som mäter hushållens syn på sin egen ekonomi och som ökat med 0,4 enheter. Hushållens syn på svensk ekonomi är däremot något mer negativ jämfört med förra månaden och makroindex har fallit med 1,5 enheter
Länk till konjunkturinstitutet
 
Finansdepartementet

Bättre utsikter för tillväxten och arbetsmarknaden

I Finansdepartementets nya prognos justeras den svenska BNP-tillväxten upp 2010 och 2011. Detta till följd av starkare inhemsk efterfrågan, starkare återhämtning i den internationella konjunkturen och minskad osäkerhet bland företag och hushåll. Sammantaget bedöms BNP i Sverige öka med 3 procent 2010, vilket är en uppjustering med 1 procentenhet sedan novemberuppdateringen.

Den starkare efterfrågan ger en förbättrad utveckling på arbetsmarknaden. Den leder till ökad efterfrågan på arbetskraft främst i sysselsättningsintensiva tjänstebranscher. Samtidigt väntas sysselsättningen utvecklas starkare i varubranscherna. Arbetslösheten toppar på 9,5 procent 2010 och faller sedan till 6,6 procent 2014, vilket är snabbare än vad som förutsågs i höstas

Riskbilden
Sammantaget bedöms riskbilden vara balanserad, även om osäkerheten är fortsatt stor om den framtida konjunkturutvecklingen och den långsiktigt hållbara tillväxttakten i ekonomin.
Länk till finansdepartementet
 

2010-02-01  

Inköpschefsindex

Produktionen ökar mest av delindexen, och når en nivå på 70,2 jämfört med 59,7 i december. Delindex för orderingången ökar också i och med en starkare efterfrågan från exportmarknaderna.

Företagens produktionsplaner de kommande sex månaderna fortsatte att stiga i januari och nådde 69,5. Sysselsättningsindexet däremot förändrades endast marginellt, och befinner sig med en nivå på 49,6 fortfarande utanför tillväxtzonen. Det tyder på att arbetskraftsefterfrågan bland industriföretagen har fortsatt utvecklas svagt.

Indexet för rå- och insatsvarupriser nådde sin högsta nivå sedan augusti 2008, vilket indikerar ett ökat efterfrågetryck. Indexet vände upp igen efter att ha sjunkit tillbaka under december.
Länk till Swedbank

Inkommande varsel om uppsägningar på låg "normalnivå"

Möte med bemanningsföretag

Möte med styrgruppen för varselprojektet

Möte med anordnargrupp "Arbetsmarknadsprojekt 2010"

Samordningskansliets möte

Avstämning kring Vinnovas VINNVINN-projekt

Nyanmälda lediga platser — 37 nya jobb till arbetsförmedlingarna i Sandviken denna vecka

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 204 under veckan, vilket var 224 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,2% i Gävleborgs län.

Vid veckans slut fanns 539 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 310 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län.

Under årets första månad ökade antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet med 17% jämfört med samma period förra året. I Gävleborgs län minskade dock de nyanmälda lediga jobben under samma period med 37% jämfört med inledningen av 2009.

Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 37, vilket var 31 fler jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 18,1% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 67 lediga jobb i Sandviken, vilket var 41 fler än samma vecka förra året och 12,4% av de kvarstående lediga jobben i länet.

Under årets första månad ökade antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen i Sandviken med hela 114% jämfört med samma period förra året, då lågkonjunkturen i det närmaste lamslagit vår lokala arbetsmarknad.
 

Arbetslösheten — nu 2 399 personer i Sandviken (10,5% av bef 16-64 år)

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 897 eller 43,4% kvinnor och 10 310 eller 56,6% män.

Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 399 personer i Sandvikens kommun, vilket var 872 personer eller 57,1% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,5% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.

Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 121 eller 46,7% kvinnor och 1 278 eller 53,3% män.

Ungdomsarbetslösheten — nu 662 unga arbetslösa i Sandvikens kommun (20,8% av bef 18-24 år)

Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 842 personer förra veckan. Detta var en ökning med 45,4% sedan förra året och motsvarar 19,6% av länets befolkning i åldern 18-24 år.

Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 949 eller 40,3% kvinnor och 2 893 eller 59,7% män.

Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 662 personer, vilket var en ökning med 69,3% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,8% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 266 eller 40,2 % kvinnor och 396 eller 59,8% män.

Arbetslöshetsprognos — reviderade arbetslöshetssiffror

Samtidigt vet vi att när väl industrikonjunkturen vänder mer påtagligt kommer uppgången desto större kraft. Och med hänvisning till regeringens nya reviderade tillväxt- och sysselsättningsprognos finns anledning att revidera prognossiffrorna även för Sandviken. Vid en sammanvägning av de senaste indikatorerna och bedömningarna kan vi förhoppningsvis se en arbetslöshetstopp för Sandviken redan i januari 2011, som dessutom ligger strax under 12% av befolkningen 16-64 år. Visserligen en hög nivå jämfört med riket som helhet, men ändå betydligt bättre än vad någon kunde hoppas under inledningen av förra året.

Denna nya reviderade prognos sträcker sig ända till 2013 och 2014, baserat på finansdepartementets nya bedömningar, då även de minskande ungdomskullarna och stora pensionsavgångarna kommer att göra tydliga avtryck på arbetsmarknaden såväl i hela riket som i Gävleborgs län och Sandviken. Osäkerheten i bedömningen ligger i när Gävleborg och Sandviken tidsmässigt får del av uppgången jämfört med riket i övrigt. Men här väljer vi nu att lägga oss på den positiva sidan av bedömningarna, eftersom det brukar bli mest rätt i läge av tydliga signaler om kommande och väntad uppgång. Risken är emellertid fortfarande överhängande att vi får en regional fördröjning där arbetslösheten toppar över 12% och där nedgången blir långsammare och svagare än för riket som helhet. Möjlighet och risk är här i bästa fall 50-50.
Se vidare den reviderade prognosen i bifogat word-dokument. (word, 35 kB)
 

Sir Alex rules ... !

38 dagar 4 timmar och 50 minuter kvar till den allsvenska premiären. På lördag den 6/2 har Gefle IF träningsmatch borta mot Brommapojkarna på Grimsta IP. Inte ens talgoxarna har hunnit tina upp, ännu mindre fotbollsplanerna.

Vecka 4 — 2010-01-29

Varuexport, varuimport och handelsnetto, december 2009, i löpande priser Minskad varuexport i december
Varuexporten uppgick under december till 82,3 miljarder kronor och varuimporten till 77,3 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 5,0 miljarder. Preliminära beräkningar visar att utrikeshandeln med varor minskade från ett överskott på 8,9 miljarder kronor 2008 till 5 miljarder 2009. Antalet vardagar var en mer under december 2009 jämfört med december 2008.

Varuexportens värde under december 2009 uppgick till 82,3 miljarder och varuimportens till 77,3 miljarder. Varuexportens värde minskade med 1 procent och varuimportens ökade med 4 procent jämfört med december 2008.
 
Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 11,0 miljarder kronor medan EU-handeln gav ett underskott på 6,0 miljarder. Rensat för säsongspåverkan visar handelsnettot ett överskott på 6,1 miljarder kronor för december 2009 och 6,2 miljarder för november. För oktober var motsvarande värde 6,5 miljarder.

Handelsnettot för 2009 gav ett överskott på 92,3 miljarder

Länk till SCB

Många nya Aktiebolag under 2009 i Sandviken Bolagsverkets statistik visar att december 2009 blev något av en rekordmånad vad gäller nybildade Aktiebolag i Gävleborgs län. Med 76 nybildade Aktiebolag i december 2009 blev det den högsta enskilda månadssiffran sedan mars 2000. Läggs antalet nya Aktiebolag, Enskilda firmor, Handelsbolag och Kommanditbolag ihop så var den siffran för helåret 2009 den tredje högsta under hela 2000-talet.

Även Sandviken noterade något av ett rekord vad gäller nybildade Aktiebolag för helåret 2009. Med 54 nybildade AB för 2009 så får man gå tillbaka ända till 1994 för att hitta ett högre antal nybildade Aktiebolag, då med 62 stycken. Läggs alla nybildade Aktiebolag, Enskilda firmor, Handelsbolag och Kommanditbolag ihop noterade Sandviken för helåret 2009 sin 3:e högsta siffra hittills under 2000-talet.
Länk till Bolagsverket

Två nya Yrkeshögskoleutbildningar till Sandviken

I denna nya omgång fick Sandviken beslut om två Yrkeshögskoleutbildningar, en gällande Kvalificerade Verkstadstekniker på 400 poäng (2 år) och 30 platser samt en gällande Kvalificerade automationstekniker på 400 poäng (2 år) och 30 platser.
Länk till myndigheten för Yrkeshögskola

Internationella valutafonden IMF uppgraderar de globala tillväxtprognoserna med nära 4% för år 2010
Internationella valutafonden inleder det nya decenniet med att uppgradera de tidigare globala tillväxtprognoserna med nära 4% för år 2010.
Länk till Internationella valutafonden
 
Inkommande varsel under januari 2010 lägre än 2009 och 2008
Efter en lugnare inledning på det nya året tog antalet inkommande varsel ett steg uppåt igen under förra veckan. Detta delvis som följder av det stora nedläggningsvarsel som Ericsson lagt i Gävle. Men detta är dock hittills betydligt lägre januarinivåer än under 2009 och 2008. Per 2010-01-25 uppgick antalet inkommande varsel om uppsägningar hittills i januari till 146 personer. Detta motsvarade 4,2% av samtliga inkommande varsel i landet. Per hel januarimånad 2009 och 2008 uppgick antalet inkommande varsel till 450 respektive 390 personer.
 
KS-möte ang ungdomsarbetslösheten
Föredragning och dialog med Kommunstyrelsen angående ungdomsarbetslösheten, och våra kommunala arbetsmarknadsinsatser. Vi har nu ambitionen, i samarbetet och utbytet bland andra med Arbetsförmedlingen och våra fackliga organisationer, att öka volymen personer i praktik från ca 500 personer för helåret 2009 till 1 200- 1300 personer under helåret 2010. Av dessa är då ca 400-450 ungdomar.
 
Möte med arrangörskommittén för Offentliga rummet
Den nationella konferensen Offentliga rummet 25-27 maj på Högskolan i Gävle och på Göransson Arena i Sandviken. Denna konferens har blivit en institution och viktig årlig mötesarena för framförallt alla aktörer av betydelse inom Sveriges IT-baserade verksamhetsutveckling inom offentlig sektor. Själv representerar jag Regionala Samordningskansliet/Länsstyrelsen i arrangörskommittén.

Avstämningsmöte med regionala samordningskansliet
En av huvudpunkterna på veckans avstämningsmöte med SOK-kansliet gällde etableringen av en regional kompetensplattform. Några medverkande på mötet som kan bli delar i utveckling av denna regionala plattform, med starka Europeiska kopplingar som kan bli av betydelse i flera avseenden.

Möte med länets ungdomsarbetslöshetsprojekt
Träff och utbyte med sju av länets ungdomsarbetslöshetsprojekt, varav merparten har eller har haft EU ESF-medel. Bra samtal och tydliga konkreta besked om vilka förändringar i regelverk och annat som framkommit i dessa projekt.

Projektbedömningar och arbetsmiljöfrågor
Veckan har som alla andra veckor består att en mängd olika frågor och möten. Några framträdande teman har varit det förebyggande arbetsmiljöarbetet, rehab samt projektbedömningar. En lagom blandning av regional och kommunalt.

Nyanmälda lediga platser — 17 nya jobb till arbetsförmedlingarna i Sandviken denna vecka
Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i hela landet uppgick till 8 574  under veckan, vilket var 1 454 färre än under samma vecka förra året. Vid veckans slut fanns 24 148 kvarstående lediga platser (exkl ferieplatser) vid arbetsförmedlingarna i hela landet, vilket var 2 438 fler än vid samma tid förra året.

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 176 under veckan, vilket var 122 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län.
 
Vid veckans slut fanns 473 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 38 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län.
 
Nu börjar även sommarvikariaten att utannonseras i länet, där Bollnäs nu lagt ut 400 feriejobb i förra veckan.
 
Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 17, vilket var ett oförändrat antal jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 9,7% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 46 lediga jobb i Sandviken, vilket var 21 fler än samma vecka förra året och 9,7% av de kvarstående lediga jobben i länet.
 
Arbetslösheten — nu 2 418 personer i Sandviken (10,6% av bef 16-64 år)
I landet som helhet var totalt 438 351 personer arbetslösa eller i program, vilket är en ökning med 50,8% jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarar 7,3% av befolkningen 16-64 år. Av det totalt arbetslösa i hela riket förra veckan var 43,7% kvinnor och 56,3 % män.

Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 9 972 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 8 260 personer. Totalt var alltså 18 232 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 42,4% eller 5 432 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,6% i Gävleborg.
 
Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 917 eller 43,4% kvinnor och 10 315 eller 56,6% män.
 
Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 418 personer i Sandvikens kommun, vilket var 906 personer eller 59,9% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,6% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.
 
Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 135 eller 46,9% kvinnor och 1 283 eller 53,1% män.
 
Ungdomsarbetslösheten — nu 664 unga arbetslösa i Sandvikens kommun (20,9% av bef 18-24 år)
För hela riket uppgick antalet öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år och ungdomar i program med aktivitetsstöd till 100 162, vilket är en ökning med 53,1% i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 18-24 år motsvarar detta 11,5%. Av de unga arbetslösa i hela riket förra veckan var 39,6% kvinnor och 60,4% män.
 
För första gången under denna lågkonjunktur passerade ungdomsarbetslösheten nivån 100 000 ungdomar i landet som helhet.
 
Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 827 personer förra veckan. Detta var en ökning med 46,5% sedan förra året och motsvarar 19,5% av länets befolkning i åldern 18-24 år.
 
Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 939 eller 40,2% kvinnor och  2 888 eller 59,8% män.
 
Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 662 personer, vilket var en ökning med 73,8% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,8% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
 
Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 266 eller 40,2 % kvinnor och 396 eller 59,8% män.
 
Arbetslöshetsprognos — arbetslösheten har "toppat" för säsongen?
Den förväntade säsongsmässiga minskningen av arbetslösheten i Sandviken "gjorde halt" i förra veckan och istället planade ut. Men vi räknar med att den säsongsmässiga förbättringen kommer att märkas bland annat tack vare att Sandvik genomför återanställningar. Redan nu märks resultaten av återanställningarna i arbetslöshetsstatistiken då männen, som hittills stått för den största arbetslöshetsökningen och ca 60% av den totala arbetslösheten, nu minskar sin arbetslöshet. Tidigare prognos ligger fortsättningsvis kvar, där en säsongsmässig nedgång av arbetslösheten bryts först då de nya stora ungdomskullarna kommer ut till sommaren.
 
Öppet arbetslösa 24/1 2010
1 321
I program med aktivitetsstöd
1 097
Totalt arbetslösa
2 418
 
Prognos
 
Öppet arbetslösa 31/1 2010
1 480
I program med aktivitetsstöd
995
Totalt arbetslösa
2 475
 
Öppet arbetslösa 31/8 2010
1 710
I program med aktivitetsstöd
1 120
Totalt arbetslösa
2 830
 
"Asociala media" ...?!
För mig så utgår all social kontakt från det mänskliga mötet. Uppskattningar finns som säger att i kommunikationen mellan människor består 80% av intrycken i social interaktion av ögonkontakt och kroppsspråk. Ändå så lanseras nu företeelser som Facebook och Twitter m m som s k "sociala media". Är inte detta mer substitut för sociala kontakter? I så fall borde ju "asociala media" vara en bättre rubrik för denna typ av företeelser! För mycket tyngdpunkt och förskjutning till s k "sociala media" riskerar nog snarare att förstärka "asocialt beteende" även i verksamhet och organisationer. Som född i kräftans tecken är jag beredd att hävda detta, med risk att bli betraktad som bakåtsträvare.

Fotboll kan inte utövas med stöd av s k "sociala media". Här krävs social anpassnings- och kommunikationsförmåga, som i all teamwork.
Man U - Man C, 3 — 1, semifinal i Carling Cup. Snuddade likt känslan efter Champions League-finalen i Moskva 2008.
Wolves - Liverpool, 0 — 0, Premier League. Mållös lycka.

 

Vecka 3 — 2010-01-22

Konjunkturinstitutets och scb:s indikatorer och nyckeltal anger såväl en aktuell nulägesbild som den officiella bedömningen av utvecklingen kommande år. I ett läge av snabba förändringar revideras hela tiden dessa bedömningar. I nuläget gäller den bild som återges på konjunkturinstitutets hemsida, vilken för närvarande också är en av de viktigaste utgångspunkterna för bedömningen av vår regionala utveckling.
Länk till SCB

EKONOMISKA UTSIKTER FRÃ…N NORDEA, januari 2010
Efterspel — vägen tillbaka — arbetsmarknaden stabiliseras
Nordea kommer återigen med en betydligt mer optimistisk prognos för tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet än de senaste från såväl  konjunkturinstitutet  som finansdepartementet/regeringen. För helåret 2009 blev utfallet inte riktigt så bra som tidigare förutspåddes, men å andra sidan blev resultatet i den riktning som Nordea tidigt redovisade.
• Återhämtningen fortsätter
• Exitstrategier sätter agendan
• Olika förutsättningar för olika regioner
• Expansiva förhållanden lyfter BNP
• Arbetsmarknaden har redan stabiliserats
• Riksbanken höjer reporäntan till 2,00 procent 2010
 
Återhämtningen fortsätter
De stimulanser och åtgärder som har vidtagits runt om i världen har fått effekt och världsekonomin inledde en stabilisering 2009. Återhämtningen sker från en låg nivå och även om trenden pekar åt rätt håll kan vi få se mindre bakslag på vägen. Finanskrisens akuta skede är definitivt över och nu återstår att hantera efterverkningarna. Vi räknar med en mer dämpad tillväxt i slutet av prognosperioden när politiken blir mindre expansiv. Vår prognos för global tillväxt är 3,6 procent 2010 och 3,4 procent 2011. Sverige står väl rustat för en återhämtning, men vi är en liten öppen ekonomi som är beroende av vår omvärld.
 
Återhämtningen har inletts i Sverige
Tack vare expansiva förhållanden på hemmaplan och en begynnande förbättring i den globala handeln växer den svenska ekonomin igen. Efter den dramatiska nedgången vid förra årsskiftet blir raset i BNP under 2009 ändå det största sedan andra världskriget under ett enskilt år.

Samma drivkrafter som har fått ekonomin på rätt köl under 2009 kommer att lyfta tillväxten under 2010. Längre fram, då den ekonomiska politiken i Sverige och i omvärlden blir mindre expansiv och då flera länder fortfarande brottas med obalanser, kommer tillväxten att dämpas något.

Ekonomin tudelad
Utsikterna för hushållens konsumtion har förbättrats den senaste tiden medan återhämtningen i exportindustrin har varit trögare än väntat. Visserligen steg framför allt exporten under tredje kvartalet men uppgången i produktionen var något mindre än väntat, samtidigt som såväl varuexporten som industriproduktionen har fallit tillbaka igen under fjärde kvartalet. En orsak till den svaga utvecklingen kan vara fortsatta lagerproblem. Sammansättningen av svensk export, med stor andel investeringsvaror, hämmar också utvecklingen. Investeringar ligger normalt senare i konjunkturcykeln, vilket i kombination med kreditåtstramning i en del länder gör att efterfrågan på denna typ av varor ännu är låg. Alla indikatorer pekar dock på att en mer tydlig återhämtning står för dörren och vi räknar med bra tillväxtsiffror för exportindustrin framöver.
 
Under andra halvåret 2009 har tudelningen av svensk ekonomi blivit än mer tydlig med å ena sidan en hårt drabbad exportsektor och å andra sidan en inhemsk ekonomi i relativt gott skick. Innan krisen var Sveriges finansiella balanser överlag i gott skick, vilket nu visar sig i en relativt stark utveckling av den inhemska efterfrågan.

Framför allt har ett starkt statsfinansiellt utgångsläge möjliggjort finanspolitiska stimulanser utan att den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna har riskerats. Hushållens sparande var heller inte besvärande lågt före krisen samtidigt som svackan på bostadsmarknaden har varit mild.
 
Den expansiva finanspolitiken innehåller bland annat skattesänkningar till hushållen både 2009 och 2010. Lägre skatter tillsammans med låga räntor, högre börskurser och återigen stigande huspriser har uppenbarligen varit viktigare för hushållen än den ökade arbetslösheten. Hushållens konsumtion ökade i god takt redan under andra och tredje kvartalet 2009, och när arbetsmarknaden nu stabiliseras kommer den redan gynnsamma utvecklingen att fortgå. När Riksbanken så småningom höjer räntan kommer det dock att påverka hushållen, med något lugnare utveckling för såväl konsumtionen som bostadsmarknaden.

Investeringarna ser ut att utvecklas bättre än befarat. Det exempellösa raset i investeringarna under inledningen av 2009 har bromsats upp. Återigen är det de delar som i huvudsak kan hänföras till den inhemska ekonomin som ser ut att utvecklas relativt bra, till exempel bostadsbyggandet, delar av tjänstesektorn och den offentliga sektorns investeringar. Den senare är till stor del ett resultat av den expansiva finanspolitiken. Bland annat ett lågt investeringsbehov i industrin bidrar dock till att de totala investeringarna faller något även 2010 för att sedan öka 2011.
 
Stark arbetsmarknad men låg inflation
En relativt bra utveckling på hemmaplan slår också igenom på arbetsmarknaden. Raset i antal arbetade timmar och i antalet sysselsatta har redan upphört. Nedgången i antalet sysselsatta stannar därmed vid 130 000 personer, vilket är avsevärt bättre än vad prognoserna pekade på så sent som för ett halvår sedan. Med en god BNP-tillväxt beräknas antalet sysselsatta börja öka igen redan under andra halvåret 2010.
 
Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden förklaras delvis av sammansättningen och en överraskande låg produktivitet. Industrin, som normalt har den högsta produktivitetstillväxten, står för det stora raset i produktion och produktivitet medan tjänstesektorn utvecklas bättre.
 
En låg produktivitet till trots kommer inflationstrycket att vara måttligt under större delen av prognosperioden. Lägre löneökningar än under de senaste åren motverkar delvis den lägre effektiviseringstakten. Vi räknar med att årets stora avtalsrörelse och viss löneglidning resulterar i totala löneökningar på något över 2 procent. Det senaste årets kräftgång för kronan har bidragit till högre priser på många importerade varor och lyft olika mått på underliggande inflation till de högsta nivåerna på många år. I och med att kronan har stärkts, och väntas stärkas ytterligare, kommer dessa inflationsimpulser att avta. Inflationen enligt KPI kommer dock att öka då bolåneräntorna väntas stiga. Energipriserna, som utgör det största osäkerhetsmomentet i inflationsprognosen, väntas stiga gradvis framöver.
 
Högre korta räntor och starkare krona
Resursutnyttjandet är lågt i svensk ekonomi, vilket motiverar en expansiv ekonomisk politik. Enligt vår bedömning bör dock Riksbanken omvärdera resursanvändningen i ekonomin då arbetsmarknaden utvecklas betydligt starkare än väntat. Ett högre resursutnyttjande medför stigande inflation längre fram, vilket motiverar en högre styrränta. En styrränta nära noll är också för låg mot bakgrund av den ökande kredittillväxten hos hushållen.
 
Därför räknar vi med att Riksbanken lättar på gasen och höjer styrräntan tidigare än hösten 2010 som Riksbanken för närvarande signalerar. Enligt vår prognos kommer Riksbankens reporänta att höjas gradvis så att den ligger på 2,0 procent i slutet av 2010. Riksbanken väntas tillhöra de centralbanker som inleder en räntehöjningscykel relativt tidigt, vilket ger kronan stöd. En allmänt förbättrad konjunktur och fortsatt ökat förtroende på de finansiella marknaderna skapar också en bättre miljö för kronan. Kronan växelkurs mot euron bedöms ligga på omkring 9,50 om ett år.
Länk till Nordea

Antalet inkommande varsel tillbaka till normalläget
Efter förra årets avslutning med en varselnivå i särklass i Sverige, men nästan 7,5 varslade per 1 000 invånare när landet som helhet låg på drygt 1 varslad per 1 000 invånare, har januari (per 2010-01-18) återgått till ett normalläge då det hittills till Arbetsförmedlingen har inkommit 57 varsel om uppsägningar. Detta är hittills för januari 2,5% av samtliga varsel i landet. Om detta håller i sig månaden ut så innebär detta i så fall en förhållandevis låg januarisiffra då antalet varsel i Gävleborg låg på 171 i januari 2006, 200 i januari 2007 och 390 i januari 2008 samt 450 i januari 2009. Samtidigt ligger självklart förra årets varsel kvar vilket kommer att påverka arbetsmarknadssituationen även under detta år.

Förvaltningschefernas ledningsgrupp och tillväxtnämndens beredning
Jag delar min tid på jobbet som förvaltningschef i kommunen med arbetet i regionala samordningskansliet på Länsstyrelsen. Därav blir det ungefär lika mycket kommunala och regionala möten och aktiviteter. Denna vecka bestod den kommunala delen bland annat av kommundirektörens och förvaltningschefernas ledningsgrupp, och tillväxtnämndens beredningsmöte. På båda dessa möten diskuterades bland annat förslaget till ny kommunal organisation som beskrevs i AB i fredags förra veckan.

Möte med Tigréns Möbler
Möte med Tigréns Möbler ang förhyrning av lokal i Entreprenörshuset Galaxen. Syftet med förhyrningen är att komplettera huvudbutiken i Hofors med en filial/utställningslokal i Sandviken, för att totalt sett locka fler kunder. Roligt när entreprenörer försöker satsa även i lågkonjunktur, och att utbudet i Sandvikens centrum fortsätter öka.

Fokusseminarium — kraftsamling Gävleborg
Det regionala samordningskansliet anordnade ett fokusseminarium på Gävle Slott i veckan. Inbjudna och medverkande var länsledningen med Landshövdingen och ordförande i Region Gävleborg i spetsen, samt ett 30-tal personer som ansvarar för de sammanlagt ca 2 miljarder kronor i offentliga medel som används för att befrämja regional utveckling. Detta seminarium är det första i en rad liknande där även stora och små företag samt kommunerna kommer att mötas på temat kraftsamling och prioriteringar.
 
En rad viktiga slutsatser som exempelvis nettoinvandringens avgörande betydelse för den för framtiden viktiga befolkningstillväxten i vårt län. Vidare är befolkningstäthet och urbanisering en avgörande faktor för den tillväxt som kan garantera välfärdsproduktionen i vår region. Samtalet handlade också en hel del om hur vi kan lära oss av andra vad gäller att bygga regional samverkan för att bättre uppnå målen om tillväxt och utveckling. I det avseenden fick seminariet en rad goda erfarenheter förmedlade av Johan Danielsson som varit generalsekreterare i Mälardalsrådet.

Avstämningsmöte i samordningskansliet
Veckans avstämningsmöte i regionala samordningskansliet handlade bland annat om frågan om behovet av ett regionalt kompetensforum, som bland annat skulle kunna fylla den funktion som det tidigare regionala kompetensrådet hade. Vidare ingick en avstämning med Integration Gävleborg, vilket är ett arbete som kommer att få allt större betydelse för tillväxtarbetet i vårt län.

Möte ang regionens kompetenssektor och dess integration med näringslivet
En del av det arbetslivsintegrerade kompetensutvecklingsarbetet inom Gävleborg har varit representerat på en "megakonferens" i Bryssel. Jag och min ansvarige chef för FoU-enheten träffade den person som företrädde såväl oss som viktiga aktörer inom regionens näringsliv som föredragshållare i Bryssel. Detta kan komma att bli en viktig beståndsdel i ett regionalt kompetensforum.

 
Pressinformation ang ny forskarskola i Sandviken och Borlänge
Veckan avslutas med presskonferens om den förstudie om ett FoU-kluster inom järn-, verkstads- och materialindustrin som bland annat innehåller start av en gemensam forskarsskola i Sandviken och Borlänge. Nu fortsätter arbetet med att förbereda ett genomförande.

 
Nyanmälda lediga platser — 17 nya jobb till arbetsförmedlingarna i Sandviken denna vecka
Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i hela landet uppgick till 8 836  under veckan, vilket var 1 192 färre än under samma vecka förra året. Vid veckans slut fanns 21 297 kvarstående lediga platser (exkl ferieplatser) vid arbetsförmedlingarna i hela landet, vilket var 413 färre än vid samma tid förra året.

Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 193 under veckan, vilket var 105 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,2% i Gävleborgs län.
 
Vid veckans slut fanns 403 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 108 färre än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 1,9% i Gävleborgs län.
 
Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) i Sandvikens kommun uppgick i förra veckan till 17, vilket var ett oförändrat antal jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarade 8,8% av de nyanmälda jobben i länet. Vid veckan slut kvarstod 37 lediga jobb i Sandviken, vilket var 12 fler än samma vecka förra året och 9,2% av de kvarstående lediga jobben i länet.
 
Arbetslösheten — nu 2 410 personer i Sandviken (10,5% av bef 16-64 år)
I landet som helhet var totalt 425 575 personer arbetslösa eller i program, vilket är en ökning med 46,4% jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarar 7,1% av befolkningen 16-64 år. Av det totalt arbetslösa i hela riket förra veckan var 43,0% kvinnor och 57,0% män.
 
Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 10 094 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 7 914 personer. Totalt var alltså 18 008 personer arbetslösa i länet, vilket är en ökning med 40,7% eller 5 208 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 10,4% i Gävleborg.

Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 708 eller 42,8% kvinnor och 10 300 eller 57,2% män.
 
Den totala arbetslösheten (arbetslösa + personer i program) i Sandvikens kommun förra veckan uppgick till 2 410 personer i Sandvikens kommun, vilket var 898 personer eller 59,4% fler än vid samma vecka förra året. Detta motsvarar 10,5% av befolkningen 16-64 år i Sandviken.
 
Av det totalt arbetslösa i Sandviken förra veckan var 1 109 eller 46,0% kvinnor och 1 301 eller 54,0% män.
 
Ungdomsarbetslösheten — nu 664 unga arbetslösa i Sandvikens kommun (20,9% av bef 18-24 år)
För hela riket uppgick antalet öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år och ungdomar i program med aktivitetsstöd till 99 903, vilket är en ökning med 52,7% i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 18-24 år motsvarar detta 11,5%. Av de unga arbetslösa i hela riket förra veckan var 39,4% kvinnor och 60,6% män.
 
Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 820 personer förra veckan. Detta var en ökning med 46,3% sedan förra året och motsvarar 19,5% av länets befolkning i åldern 18-24 år.
 
Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 926 eller 40,0% kvinnor och 2 894 eller 60,0% män.
 
Den totala ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Sandvikens kommun uppgick till 664 personer, vilket var en ökning med 74,3% jämfört med samma tid förra året. I andel av befolkningen 18-24 år innebär det att 20,9% av ungdomarna i Sandviken är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
 
Av de unga arbetslösa i Sandvikens kommun förra veckan var 265 eller 39,9 % kvinnor och 399 eller 60,1% män.
 
Arbetslöshetsprognos
Arbetslösheten i Sandviken vänder nu säsongsmässigt nära den prognostiserade nivån. Även om denna trend kommer att avbrytas när nästa stora ungdomskull kommer ut på arbetsmarknaden i sommar, så finns många indikationer på att arbetsmarknadsutvecklingen under året kommer att bli bättre än vad vi tidigare bedömt. Detta kommer att få betydelse för prognoserna framförallt för år 2011 och 2012, vilket kommer att föranleda justeringar i prognosen när det kommer officiella bekräftelser på de tillväxtssiffror som nu börjar bli allt mer frekventa i de senaste ekonomiska analyserna.
 
Öppet arbetslösa 17/1 2010
1 347
I program med aktivitetsstöd
1 063
Totalt arbetslösa
2 410

Prognos
Öppet arbetslösa 31/1 2010
1 480
I program med aktivitetsstöd
995
Totalt arbetslösa
2 475
 
Öppet arbetslösa 31/8 2010
1 710
I program med aktivitetsstöd
1 120
Totalt arbetslösa
2 830

Utveckling från "hugg och slag" till stor sport ...
Fotbollens historia och storhet har jag emellanåt berört i de mer personliga reflektionerna i denna blogg. En annan växande idrott med betydligt kortare historia är innebandy. Den kom på 1970-talet när en annan gick på gymnasiet, som något av roligt tidsfördriv där den då mycket korta klubban mest blev ett tillhygge i jakten på den ihåliga och lätta bollen.

Nu har innebandy växt till en stor sport främst bland barn och ungdomar, där teknik och taktik utvecklats till en imponerande nivå. För en annan 50-plussare är det dock fortfarande ett trevligt tidsfördriv och nyttigt inslag i förvaltningens friskvård.

 

Vecka 2 — 2010-01-15

KONJUNKTURBAROMETERN FÖRETAG MÅNAD. DECEMBER 2009

Branscher på väg upp
Övrig trävaruindustri Pappers- och pappindustri Jord- och stenvaruindustri Järn- och stålverk Metallvaruindustri Sällanköpsvaruhandel Researrangörer och resebyråer Post och telekommunikation Fastighetsförvaltare Datakonsulter och dataservice Uppdragsverksamhet

Läget är bra inom
Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri SÃ¥gverk Massaindustri Annan elektroindustri Handel med motorfordon Livsmedelshandel

Läget är svagt inom
Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Förlag, grafisk o annan reproindustri Kemisk industri Gummi - och plastvaruindustri Maskinindustri Motor- och släpfordonsindustri Annan transportmedelsindustri Byggindustri Hotell och restauranger Transport Fastighetsmäklare Uthyrning

Orderingången till den svenska industrin har ökat betydligt de senaste tre månaderna. Även produktionstillväxten har varit god, medan sysselsättningen har fortsatt att minska. Konfidensindikatorn steg endast marginellt i december och indikerar att läget är svagare än normalt. Industrin är optimistisk inför de kommande månaderna och räknar med en betydande produktionstillväxt. Det är samtidigt färre företag än tidigare som förutser minskad sysselsättning.
 
Orderläget i byggsektorn är oförändrat svagt och närmare 80 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för verksamheten. Orderingång, byggande och sysselsättning har fortsatt att falla. Samtidigt har läget på kredit- och finansieringsmarknaden ljusnat och endast 15 procent av företagen uppger nu finansieringsrestriktioner som främsta hinder. I november var motsvarande siffra 28 procent. Branschen räknar med en stabilisering av byggaktiviteten de kommande månaderna.
 
Konfidensindikatorn för detaljhandeln steg fyra enheter i december och läget i detaljhandeln är mycket starkare än normalt. Försäljningen har ökat betydligt de senaste månaderna och drygt 80 procent av företagen är nöjda eller mycket nöjda med försäljningssituationen. Detaljhandeln räknar med fortsatt stark försäljningstillväxt de kommande månaderna. Sysselsättningen bedöms bli ungefär oförändrad.
 
Efterfrågan riktad mot de privata tjänstenäringarna har ökat ytterligare och konfidensindikatorn steg åtta enheter i december jämfört med månaden innan. Indikatorn ligger nu något över det historiska genomsnittet för första gången sedan våren 2008. Tjänsteföretagen räknar med att efterfrågan fortsätter att öka de kommande månaderna. Sysselsättningen väntas dock minska ytterligare, men andelen företag som planerar nedskärningar är betydligt lägre än tidigare.  
Länk till konjunkturinstitutet

 

Inköpschefsindex

PMI steg till 58,2 i december — den förbättrade orderingången stärkte industrikonjunkturen
PMI-totalt steg till 58,2 i december från 56,0 i november och nådde därmed den högsta nivån under 2009. Att PMI hamnade längre in i tillväxtzonen tyder på att den svenska industrikonjunkturen stärktes under fjolårets sista månad.

Orderingången svarade för det största positiva bidraget till att PMI-totalt steg. Det var framför allt orderingången från hemmamarknaden som förbättrades, medan motsvarande för exportmarknaden sjönk. Det förbättrade orderläget i industrin medförde också att index för produktionen steg och befinner sig nära 60-strecket. Att leveranstiderna fortsätter att stiga (56,3 i december) är ytterligare ett tecken på en starkare svensk industrikonjunktur, om än från en låg nivå.

Industriföretagen har reviderat upp sina produktionsplaner för det närmaste halvåret och index nådde i december 67,4 jämfört med 62,2 i november. Samtidigt är det färre industriföretag som minskar antalet anställda varför index för sysselsättningen fortsatte att stiga och nådde 49,5 i december.

Index för rå- och insatsvarupriser sjönk i december till 57,3 från 59,8 i november, trots stigande globala råvarupriser. Även om indexet har stigit med 29,4 enheter under de senaste tolv månaderna är pristrycket från leverantörsledet väsentligt lägre jämfört med 2008.
Länk till Swedbank
 

Varuexport, varuimport och handelsnetto, november 2009, i löpande priser  LÃ¥gt handelsnetto i november

Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 1,8 miljarder kronor under november 2009 enligt preliminära beräkningar. För november 2008 var överskottet 4,7 miljarder kronor.
Varuexportens värde under november uppgick till 84,8 miljarder kronor och varuimportens till 83,0 miljarder. Varuexportens värde minskade med 7 procent och varuimportens med 5 procent jämfört med november 2008.

Handeln med länder utanför EU gav ett överskott på 8,6 miljarder kronor, medan EU-handeln gav ett underskott på 6,8 miljarder.
Antalet vardagar i november var en mer jÃ